Chalmers vägrar att betala hyran
De hävdar att det är orimligt att Chalmers tvingas skära ner i sin verksamhet för att Akademiska hus vill marknadsanpassa hyrorna. Akademiska hus tar lika höga hyror för våra laboratorier och undervisningssalar som för kommersiella lokaler i centrum, skriver de åtta dekanerna, och anklagar bolaget för att strunta i regler om att lärosätena ska hyra sina speciella lokaler till självkostnadspris. Chalmers kräver nu att regeringen gör klart för Akademiska hus vilket uppdrag bolaget egentligen har.
Verkställande direktören Christina Rogestam, förklarar i SvD, att Akademiska hus inte har monopol, lärosätena kan hyra av någon annan likaväl som av oss. Akademiska hus ska följa samma spelregler som vilket fastighetsbolag som helst. Det får inte finnas speciella regler för högskolorna.
Problemet är generellt. I januari skrev rektorerna för Chalmers, KTH samt Lunds och Göteborgs universitet i SvD och anklagade Akademiska hus för att genom ockerhyror plocka av universiteten en miljard. Problemet finns i allra högsta grad även i Uppsala. Många av institutionerna på Polacksbacken dignar under hyresbördorna.
Akademiska hur är i sig en märklig skapelse. Det knoppades av från den anrika Byggnadsstyrelsen, som förvaltade universitetets lokaler liksom övriga statliga byggnader, av den borgerliga regeringen i början på nittiotalet. Universitetets hus skulle inte, hette det, förvaltas av en myndighet utan av ett bolag. Den helt oreflekterade tanken är att dylika är mer effektiva. Samtidigt fastställdes avkastningskrav på Akademiska hus. Som alltså drivs med vinst. En svårplacerad politiker gjordes till VD.
Basala fakta såsom att utbudskonkurrensen på lämpliga universitetslokaler är obefintlig, att det inte finns någon marknadsprisbildning, att universiteten hamnade i klorna på ett monopol, togs ingen hänsyn till. I ivern att bolagisera var det faktiskt på vippen att borgarna socialiserade hus och fastigheter som Uppsala universitet äger i egenskap av juridisk person. Den förre rektorn, Stig Strömholm, gjorde här insatser, som placerar honom i Uppsala universitets historia som den som räddade universitetets tillgångar undan socialisering. Blir Bo Sundqvist rektorn som tog till hyresstrejk?
Hittills har Uppsala varit förskonat från biträdande lektorer, en tidsbegränsad tjänst som kan omvandlas till lektorat. I princip alla doktorandföreningar, Sveriges doktorander, och SFS doktorandkommitté var starkt kritiska till att tjänsten alls skulle införas. Biträdande lektorat avses nämligen inrättas istället för forskarassistenttjänster. Såväl biträdande lektorat som forskarassistenttjänster kan man ha i högst fyra år. Skillnaden är den, att därefter omvandlades biträdande lektorat till lektorat med påföljd att pengarna binds upp och man förvärrar den postdoktorala situationen.
Nu sitter en lokal arbetsgrupp, tillsatt ovanför huvudena på fakulteterna, och funderar på om det ändå ska införas biträdande lektorer vid Uppsala universitet. Om så sker får det en negativ inverkan på forskarutbildningen.
Vid språkvetenskapliga fakulteten råder ekonomisk kris. Fakulteten blöder, huvudsakligen p g a att moderna språk finns på de nya högskolorna. Det kommer inte tillräckligt med studenter. Intäkterna faller: Lärare måste friställas
Rektor har uppmärksammat den alarmerande utvecklingen. Enligt rektor har situationen orsakats av omständigheter som fakulteten ej kunnat råda över. Därför föreslår rektor att de övriga fakulteterna inom området och universitetet centralt täcker kostnaderna för avveckling av personal. På kort sikt finns knappast någon annan väg. På längre sikt är det, som med Akademiska hus, en politisk fråga. Ytterst är nämligen underskotten en produkt av ett idiotiskt anslagssystem.
