Sevärd detaljrikedom

Happy Feet
Regi: George Miller
3/5
(Premiär 8 december på Filmstaden)

Detta är grundhistorien i den animerade pingvinmusikalen Happy Feet. Som vanligt när det handlar om animerad långfilm vänder den sig i första hand till barn. Den är ofta för sedelärande och övertydlig för att fungera fullt ut för en vuxenpublik. Om dokumentären Pingvinresan gick långt i att mänskliggöra pingviner så tar Happy Feet det hela flera steg längre. Pingvinsamhället som porträtteras är en direkt avbild av vårt samhälle. Det här är samhällskritik på ett barns nivå, vilket i detta fall trots allt får räknas som en av filmens fördelar.
Happy Feet är på många sätt en underhållande film. Den innehåller mycket positiv energi och glädje. Roligast är latinopingvinerna som Mummel stöter på på sin resa för att rädda fisken kvar i kejsarpingvinernas fiskevatten. Detta är dataanimation när den är som snyggast och man kan inte annat än imponeras av filmens detaljrikedom. Vid flera tillfällen används också filmade bilder som på ett smidigt sätt flyter samman med det animerade, vilket tillsammans med underhållningsvärdet gör de sjungande och dansande pingvinerna i Happy Feet klart sevärda.