Självbedrägeriets filosofi

Hanna Strandberg / rexgnu+hanna@gmail.com / Forskning / Publicerad 2011-05-18 12:42

Freuds inställning till självbedrägeri som ett sätt att fly undan ångest stämmer bättre med verkligheten än Davidsons och Gardners filosofi om självbedrägeri som lögn inför sig själv, hävdar forskaren Elinor Hållén i en ny avhandling.

Filosoferna Donald Davidson och Sebastian Gardner tar båda upp självbedrägeriet i sina verk, båda övertygade om att det rör sig om att människor väljer att ljuga för sig själva trots att de vet sanningen. Doktoranden Elinor Hållén vill sticka hål på missuppfattningen genom att jämföra med Freud.
shy;– Davidson och Gardner ger en förenklad bild av självbedrägeriet när de drar en analogi mellan att ljuga för sig själv och att bedra någon annan. De utgår från att man redan vet det man inte vill veta, för att ljuga för någon är ju att veta någonting och säga något annat.

Elinor Hållén berättar att det enligt Freud handlar om att vi flyr från något som vi inte vill konfronteras med, för att istället hålla fast vid något vi önskar ska vara sant.
shy;– Men visst, enligt Freuds teori så vet man ju någonting, eller anar snarare. Det är inte rationellt utan helt enkelt ett undvikande av något man inte vill. Ett exempel jag tar upp i avhandlingen är körskoleeleven Carlos som kör upp trots många tecken på att hans chanser att klara det är små, hans körskollärare har till exempel uttryckt sig negativt.
Enligt Freud formas jaget av de förväntningar man har på sig själv, som från början har sin grund i andras förväntningar och som spelar stor roll för den egna självbilden, förklarar Elinor Hållén. Och självbilden avgör vad man är beredd att tro om sig själv och vad man är beredd att inse. Att förtränga något inför sig själv är, liksom att skylla ifrån sig eller att projicera egna tillkortakommanden på andra, en försvarsmekanism.
shy;– Alla tränger vi bort karaktärsdrag vi inte vill se. Ens självbild och uppfattning om sig själv ska bekräftas, inte motsägas. Freud menar att det bara är människor med karaktär som kan bedra sig själva eftersom det är först när man har de här förväntningarna på sig som man riskerar att göra andra besvikna.
Det finns vissa likheter mellan självbedrägeri och önsketänkande i det att man undviker negativa tankar, men dragen av avfärdande finns inte på samma sätt i önsketänkandet, förklarar Elinor Hållén.
– Freud skulle nog säga att vi inte klarar oss utan självbedrägeri, även om han nog skulle önska att vi använde oss av det så lite som möjligt – det är positivt om vi lyckas leva med så få illusioner som möjligt.

Hur pass medveten man är om sitt självbedrägeri är något Freud tar upp och problematiserar genom att tala om det medvetna och det omedvetna.
– Det är inte fel att säga att man innerst inne vet om man tolkar begreppet brett. Carlos håller ju fast vid sin trosuppfattning att han kommer att klara uppkörningen trots att han har onda aningar – trots att han vet innerst inne att det inte kommer att gå.

Elinor Hållén försvarade sin avhandling “A Different Kind of Ignorance: Self-Deception as Flight from Self-Knowledge” vid Uppsala universitet den 14 maj.