Hjälp, jag glömde köpa biljett

Att åka med kollektivtrafik eller gå in på en konsert utan biljett är en form av snyltning. I lagen uttrycks snyltning som när någon utan att göra rätt för sig begagnar sig av husrum, förtäring, transport, tillträde till föreställning eller något annat liknande. Den som snyltar på detta sätt kan göra sig skyldig till brottet bedrägligt beteende. Straffet för bedrägligt beteende är böter eller fängelse i högst 6 månader. Möjligheten att åtala en person för detta är dock begränsad och det sker i praktiken sällan då ett sådant åtal måste vara påkallat från allmän synpunkt.

Vilka befogenheter har då en kontrollant när någon begår, eller misstänks ha begått, brottet snyltning? Vem som helst (inklusive kontrollanter) får gripa någon som har begått ett brott som t.ex. snyltning om personen påträffas på bar gärning eller på flyende fot. Detta gripande får innefatta våld i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt. Den gripne ska sedan skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Något som ofta överses vid ett sådant gripande är att personen måste tas på bar gärning (alternativt på flyende fot), dvs. när personen gör sig skyldig till brottet. En kontrollant ska alltså kunna se att brottet begåtts. Detta medför viss problematik t.ex. vad gäller plankning på tåg eftersom brottet då anses begånget först när man åker med tåget utan giltig biljett. Det är inte i sig brottsligt att t.ex. hoppa över spärren på tunnelbanan eftersom det kan vara så att personen som hoppar över spärren faktiskt har en giltig biljett. Inte heller får en kontrollant gripa någon på ett tåg som uppger att de tappat bort sin biljett eller om denne bara vägrar visa sin biljett.
Detta innebär dock inte att alla kontrollanter är utan arbetsverktyg. När det gäller kollektivtrafiken får kontrollanter ta ut en tilläggsavgift av resenärer som inte kan visa giltig biljett. Någon tilläggsavgift får dock inte tas ut om avsaknaden av giltig biljett är ursäktlig med hänsyn till den resandes ålder, sjukdom, bristande kännedom om lokala förhållanden eller annan omständighet. Om någon vägrar lösa biljett eller betala tilläggsavgift och detta inte är ursäktligt får personen avvisas från färdmedlet av en tjänsteman som utför avgiftskontroll. Att lägga på minnet är att avvisning i princip innebär att visa vägen ut. Det handlar alltså inte om ett tvångsmässigt avlägsnande, något som i sig kan utgöra brott.

Kontrollanter är alltså begränsade i sin möjlighet att fysiskt kvarhålla eller avvisa en person som plankar. Inte heller inbegriper kontrollanternas befogenhet någon rätt att kräva legitimation eller kontaktuppgifter. Naturligtvis kan kontrollanterna fråga om detta, men det är frivilligt att svara och de kan inte tvinga dig att visa legitimation.