Julklappar: från elakt skämt till överdådig konsumtionshets

Julklappens ursprung

I ett samtal med folkloristen Tora Wall framkommer det att julklappen inte alltid varit den snälla gåva som den på senare år har kommit att bli. Ordet julklapp, berättar Tora, har i sitt ursprung i en ganska stygg tradition från bondesamhället. Under nattetid smög man nämligen ut till bygrannens hus, slog upp dörren och kastade in ett vedträ sammanbunden med en rolig och ibland elak vers. Sedan sprang man och gömde sig, emedan hushållet försökte fånga skurken.  
 
– Blev man fångad tvingades man att supa sig stupfull, påpekar Tora och skrattar. Det finns några som säger att man skulle ta lika många supar som en gris har ben i kroppen. Och det är ju jättemånga.

När julklappen var ett överflöd 

Med tiden förändrades julklappens betydelse till att bli en gåva man gav om julen. Men enligt Tora ska romarna redan under antiken ha gett sina starkaste krigare belöningar kring nyår, något som kan liknas vid julklappens nya betydelse. Likaså ska överklassen under 1700-talet ha gett varandra festliga gåvor i samband med nyårshelgen. 

I det svenska bondesamhället fick pigor och drängar sin lön utdelad under jultid, ofta i form av tyger eller andra nödvändigheter. Särskilt framträdande var ”julhögarna”, en hel hög med färskt bröd, som serverades på juldagens morgon.
Någon gång under denna samtid började man också ge varandra vad som liknar dagens presenter. 

– Ibland hade man råd att köpa någonting fint, förklarar Tora. Under det sena 1800-talet var dockor populära. Man kunde också få ångmaskiner, tennsoldater eller färgkritor att måla med. Sen finns det ju jättefina exempel på hur man har slöjdat egna saker och snickrat ihop gåvor till barnen.

För de flesta barn var en enda julklapp ett överflöd - en skarp kontrast till det moderna julfirandet.

Den moderna julklappen

I takt med industrialiseringen och en ökande konsumtionskraft under 1900-talet blev julklappen tillgänglig för fler samhällsgrupper, förklarar Tora. Det som tidigare var ett sällsynt inslag i svenskt julfirande, blev snart en väletablerad tradition i de flesta hemmen. 
Om framtiden kan man inget säga, men Tora gissar lite ödmjukt att vi lever i en tid av förändring. 
– Kanske går vi snart mot en lite enklare jul i ljuset av klimatfrågor, den försämrade ekonomin och konsumtionssamhället, och fokuserar istället på att julklapparna är välvalda. 

Tora lyfter även sin förkärlek till människans egna påhitt och nämner att de bästa julklapparna är hemmagjorda. 
Innan vi avslutar samtalet skickar hon med ett tips till studenter:
– Gör mer hemmagjorda saker! En stickad halsduk, en smörkniv, eller någonting som går att pyssla ihop. Mina barns målningar och pyssel är nog de bästa julklappar jag fått.

Julklappar på studentbudget

Julklappar är för många en självklar del av julen, men för studenter kan traditionen innebära ekonomisk stress. Med en begränsad budget och höga förväntningar upplever flera att det är svårt att få ihop julhandeln. Ergo har därför frågat studenter hur de tänker kring julklappar.
– Jag tycker att det är väldigt roligt och mysigt att julhandla! Särskilt om jag kan stödja en lokal butik, säger en lärarstudent.

Men flera av dem som Ergo möter påpekar att julklappsjakten ofta känns jobbig. Med en låg budget och höga förväntningar upplever många studenter att de inte riktigt räcker till.
– Man vill köpa fina presenter men har inte alltid budgeten för det, berättar en student. Istället för meningslösa saker hade jag velat ge saker som folk önskar sig och behöver, och det blir ofta rätt kostsamt.

Vissa studenter väljer dock att prioritera andra delar av julens festligheter, och ser julklappstraditionen som sekundär.
– Nu när jag och mina syskon är vuxna har vi börjat köpa mindre till varandra, och fokuset ligger mer på själva firandet än presenterna.