Danska Metoo 2.0 gör upp med skräpet

Ingegerd Sjøstrøm / Krönika / Publicerad 2020-10-27 11:15

“Jag har träffat många äckliga män.”

Citatet kommer från ett tal som den folkkära danska programledaren Sofie Linde höll på en humorgala i slutet av sommaren. Hon stjäl rampljuset med sin historia om när hon som 18-åring ombads suga av en “stor tv-stjärna” som annars skulle förstöra hennes karriär. Publiken sitter mållös men ger henne sedan stående ovationer. Morgonen efter vaknar jag till de rubriker hennes tal skapat. Som dansk och kvinna berör hennes berättelse mig djupt. Jag får flashbacks till den danska metoo-debatten 2017 som inte hade slagkraft nog och därför inte fick fart under första vågen. Då var tajmningen inte rätt. Sofie Linde ger mig hopp om att debatten om sexism blir tagen på allvar den här gången. Mina förhoppningar uppfylls. Efter hennes berättelse har en andra våg av Metoo-berättelser sköljt över landet. Tajmningen är rätt nu.

Att läsa kvinnornas berättelser gör mig förbannad. Vissa av dem har fått ta mycket skit när de har berättat om sina upplevelser. Det känns som att det har varit konsekvensfritt att kränka kvinnor. Pulsen går upp samtidigt som jag känner en viss uppgivenhet. Sexismen är så utbredd i det danska samhället att det kräver ett uppror. När jag fått ner pulsen igen inser jag att min generation av kvinnor med sina berättelser har visat att de är beredda att höja rösten och skapa dålig stämning ånyo. Jag blir stolt.

Berättelserna visar sig inte vara begränsade till mediesfären. 698 kvinnor och män i Danmark har skrivit under på och delat med sig av upplevelser om gränsöverskridande beteenden inom universitetsvärlden. Det ger mig kalla kårar. Jag har inte studerat i Danmark men när jag tänker efter minns jag rykten om sexuella anspelningar som kan ha varit mer än rykten här i Sverige. Jag är förvånad över att det har kunnat pågå utan att jag lagt märkte till det.

"Tyvärr är jag rädd att vågen bara sveper med sig 'kändisar' och att vardagssexismen på arbetsplatserna stannar kvar."

Det är dock inte artiklar om sexism inom akademin som får mest utrymme i medierna. Det får berättelser från politiken med kända aktörer. Så sent som i måndags lämnade Köpenhamns borgmästare och vice ordförande i Socialdemokratiet Frank Jensen sina poster efter fler vittnesutsagor om kränkande beteende. Tidigare i oktober har partiledaren för det socialliberala partiet Radikale Venstre, Morten Østergaard lämnat sin post efter att han erkänt sig skyldig till sexuella trakasserier.

Jag är säker på att detta bara är början av andra vågen. Personligen hoppas jag att den danska metoo-debatten håller i sig och lyckas uppdaga skräpet som den förra vågen missade. Tyvärr är jag rädd att vågen bara sveper med sig “kändisar” och att vardagssexismen på arbetsplatserna stannar kvar. Det återstår att se.