Vad betyder orden?
Häromdagen, under en promenad i närheten av Botaniska, fick jag syn på en ovanligt tankeväckande valaffisch. En stor bild av Göran Hägglunds leende nuna flankerades av texten Vi värnar om familjen. Inget speciellt med det, förstås - det intressanta i sammanhanget var att någon hade kryssat över familjen och istället skrivit heterosex med stora bokstäver. Och jag undrade: varför?
Det är förvisso sant att herr Hägglund inte är landets mest gayvänliga politiker. Klottraren kan ha varit grundligt insatt i hans åsikter, och det förvanskade budskapet kan ha varit ett genomtänkt ställningstagande. Men det kan också ha rört sig om ett impulsklotter som bygger på att ordet familj idag har en kraftigt negativ laddning i vida kretsar.
Jag undrar varför det har blivit så. Hur kommer det sig att jag värnar om familjen per automatik tycks tolkas som jag är en ultrakonservativ homofob som kategoriskt fördömer alla aborter och skilsmässor? Jag tycker det är synd, för jag värnar själv om familjen. Jag värnar om att varje barn ska få växa upp som en del av en trygg, kärleksfull och icke-turbulent enhet. Alltså en familj. Men jag värnar inte ett dugg om heterosex
Det är underligt, hur orden får nya betydelser i takt med samhällsutvecklingen. Ta ett ord som patetisk. Grundbetydelsen är starkt känslosam, men nuförtiden tycks ordet nästan uteslutande användas på ett nedvärderande sätt, med betydelsen löjeväckande. Hur kan det komma sig? Är det helt enkelt så att i dagens kalla, cyniska samhällsklimat så är starkt känslosam och löjeväckande samma sak? Hemska tanke.
Sedan har vi ju ordet religion, som egentligen förtjänar en egen krönika Jag menar, jag trodde att religion handlade om vad man tror på, men numera tycks det bara handla om kultur och sedvänjor (samt terrorism, förstås). I november i fjol hade UNT en artikelserie om olika religioner, som jag intresserat kastade mig över. Men var fanns teologin? Religionerna var reducerade till livsstilar: Jag mediterar varje morgon...Visst tar det tid... men hur många finns det inte som håller på med olika idrotter och är borta på match varenda helg?
Alla dessa ord flyger ständigt fram och tillbaka i luften, som kajor, som mygg, men vad betyder de egentligen? Olika saker för olika människor, uppenbarligen. Hur kan vi då prata om någonting överhuvudtaget? Allt oftare känner jag att det finns ett behov av någon sorts språkfilosofisk debatt. Kanske kunde varje valrörelse inledas med ett tv-program där partiledare och mediafolk sätter sig ner och försöker komma överens om definitionerna?