Anonym ordknarkare

Vem som helst kan drabbas. Ung, gammal. Rik, fattig. Med eller utan yrkesutbildning. Med eller utan ett gott hem. Det gör detsamma hur länge du missbrukat eller vad du missbrukat. Det är vad missbruket gör med dig som räknas.
Hej. Mitt namn är Kristin, och jag är ordknarkare. Suget efter nya ord gör att jag ibland försummar mina vänner och familj för att sitta hemma och sträckläsa synonymordlistor. Det är dags att erkänna: ordmissbruket börjar ta över mitt liv. Det har gått så långt att jag tvångssurfat på sprakradet.se och skrivit hemliga kärleksbrev till Fredrik Lindström. En natt drömde jag att jag att jag mördade en språk-konservatist med kniv. Jag vaknade med ett svettigt leende.

I våras fördjupades mitt missbruk. På nätet hittade jag nämligen ett nytt begär: Slangordlistor på internet. Luxikon, Slangopedia, Urban Dictionary, På nätets slangordböcker var spänningsfaktorn en stor del av lockelsen. Varje gång jag tryckte på slumpa fram ett nytt ord kom ett euforiskt rus. På Luxikon hittade jag nyligen uttrycket ’för kort för sin vikt’ som betyder att någon är tjock. Därefter fann jag verbet ’fullfärgsgäspa’, en poetisk omskrivning för att spy. Kicken var enorm.
Numera är RSS-läsaren satt på att bevaka om nya ord publicerats på slangsidorna. Ibland ordsurfar jag under arbetstid.
Under sommaren, när jag precis erkänt mitt missbruk upptäckte jag Shakespeare Insulter - en sida som slumpar fram förnedrande fraser ur den kända dramatikerns samlade verk. Inte slang, men lika svårt beroendeframkallande.
Thou lumpish scurvy-valiant strumpet
Thou goatish shard-borne gudgeon Jag klickade och klickade på knappen insult me again.
Thou infectious beef-witted minnow. Mer, mer, mer
Överkonsumtionen av ord hade möjligen känts okej om det inte varit för att orden jag memorerar alltid är de av snuskigt eller nedsättande slag. När folk listar sina älsklingsord brukar de säga de saker som ’äppelbarn’ och ’sommaräng’. På min lista finns bara förolämpningar.

För några år sedan bodde jag i Freiburg för att lära mig tyska. Bara någon månad efter hemkomsten var de enda glosor jag kom ihåg de som jag hittat i ett tyskt slanglexikon, fyndat för ett par euro. Varken grammatik eller oregelbundna verb fanns kvar i minnet, bara tyska nyord i stil med ’breitarschantilope’ (bredarslad antilop/kvinna med stor rumpa) och mördergurke (mördargurka/en storväxt penis).
Med detta mönster, hur kommer min vokabulär se ut i framtiden? Och viktigare - hur kommer detta att påverka min omgivning? Tänk om förolämpningarna börjar spontanspruta ur strupen, vad gör jag då?
Skamsköljningens vågskvalp når mig redan. Hjälp.