Nytt fokus på skamfläcken
Jimmie Åksesson, tjalalalala. Jimmie Åkesson, tjalalalalala ”
Medan Sverigedemokraterna hyllade sin partiledare på valnatten (med hjälp av melodin till “Brown girl in the ring” av Boney M. Älskade ironi ), svämmade Facebook över med statusuppdateringar där skammen var i fokus. “Alla som röstade på Sverigedemokraterna borde skämmas”, “Jag skäms över Sverige” och “Är du som läser det här Sverigedemokrat kan du ta bort mig som vän. Skäms på dig ” är bara några exempel på hur mina vänner på Facebook visade sitt missnöje under valnatten och de efterkommande dagarna.
Visst finns det en oerhörd skam i att vi nu har ett rasistiskt parti i vår riksdag. Sverige som land kan inte längre stoltsera med att vara ett av få länder i Europa där den nya högerextrema vågen inte fått ordentligt fäste. Det är skamligt och framförallt otroligt sorgligt. Men det som är ännu värre är att det inte verkar som att någon tänkt lära sig av misstagen som begåtts inför valet. Jag skrev själv en krönika i den här tidningen innan valet där jag talade om vad jag tycker om Sverigedemokraterna och uppmanade alla läsare att gå och rösta mot dem på valdagen.
Det var en krönika med stora ord, med sanna ord, men med fel fokus.
Vad jag och så många med mig gjorde innan valet är precis det Sverigedemokraterna gör i sin politik, nämligen att dela upp människor i vi och dem. “Vi” som är så snälla, smarta och inte röstar på Sverigedemokraterna satte oss på våra höga hästar och delade youtubeklipp där kommunpolitiker från Sverigedemokraterna pratar om att bevara julafton. Vi skrattade tillsammans åt idiotin, vi pekade finger åt “dem” som tänkte rösta på partiet och avfärdade allt och alla som inte tyckte som vi. Tidningarna gjorde samma sak. Istället för att rapportera om Sverigedemokraternas politik, eller kanske brist på densamma, handlade all rapportering om hur andra partier tänkte hålla partiet borta från makten. Istället för att ställa frågor om hur Sverigedemokraterna vill lotsa Sverige ur den ekonomiska krisen, skapa fler jobb och förbättra skol- och sjukvården, fick vi läsa om hur torgmöten blev förstörda av motdemonstranter runt om i landet.
Sverigedemokraterna har alltid tjänat på att vara outsiders. När vi behandlar dem som utbölingar som inte ska tas på allvar vinner de röster. Det är som martyrer och underdogs de vill bli betraktade. Och vi spelade dem rakt i händerna, allihopa.
Så kom valnatten, nederlaget och skammen. Men inte lärdomarna.
Youtubeklippen delas fortfarande på Facebook. Vi skrattar fortfarande åt idiotin. Tidningarna har fortfarande inte börjat skriva om Sverigedemokraternas politik, utan enbart om hur de etablerade partiernas ansträngningar att hålla dem utanför makten.
Vi kan inte fortsätta behandla Sverigedemokraterna och deras väljare som “dem”. 330 000 svenskar röstade på partiet. Sverigedemokraterna är större än Vänsterpartiet och Kristdemokraterna.
Det är dags att ställa dem mot väggen, på riktigt. Tidningarna måste behandla dem som ett riktigt parti och syna dem i sömmarna. Väljarna måste få veta vilken politik Sverigedemokraterna vill driva. De etablerade partierna måste också ta debatten. Att säga att man inte vill beblanda sig med rasister är för lätt och i förlängningen kontraproduktivt. Det samma gäller för alla oss som inte vill se Sverigedemokraterna i riksdagen efter valet 2014. Vi måste ta debatten, inte bara peka finger, skratta och bli arga på dem som röstade “fel”. Utanförskapet göder Sverigedemokraterna.
Det är helt enkelt dags att sluta skämmas. Vi har fyra år på oss. Arbetet börjar nu.
