Sektioner eller ideologi?

Det börjar dra ihop sig till kårval. Om det blir som det har varit de senaste åren kommer runt en tiondel av kårens medlemmar att rösta. Sedan kommer några av kårpartierna gadda ihop sig och bilda en koalition som, om inget oförutsett inträffar, styr kåren under nästa verksamhetsår. Som vanligt ägnar Ergo en stor del av numret närmast före valet åt att granska kårpartierna – deras viktigaste frågor inför nästa år och deras prestationer under året som har gått.
Ändå är det inte riktigt som det brukar den här gången. Kårobligatoriets fall den 1 juli i år förändrar kårens förutsättningar i grunden. Man måste hitta vägar för att behålla sina medlemmar. En strategi är att bilda lokala, delvis självstyrande sektioner som sägs kunna bidra till att få fler att känna sig delaktiga i kårens verksamhet. Sektionsfrågan var länge en stridsfråga i kårfullmäktige men nu tycks det råda nästan total enighet om att sektioner är rätt väg att gå. Åtminstone är de forna motståndarna S-studenter och Vänsterns studentförbund med på noterna.
Frågan är nu om sektionsbildningen är ett första steg bort från det partipolitiska systemet. Sektionerna, som är baserade på fakulteter eller campus, skulle kunna komma att utgöra valkretsar i framtidens studentkår.

Kårens nuvarande partipolitiska system har alltid haft motståndare – bland nationer och studentföreningar men även inom fullmäktige. Partierna drar in rikspolitiska frågor som saknar relevans för studenterna, menar kritikerna. Vissa menar att partipolitiken inom kåren blir särskilt problematisk i och med kårobligatoriets fall. En alltför ideologisk kår riskerar att skrämma bort många studenter resonerar man.
Partipolitikens förespråkare hävdar å sin sida studenternas rätt att välja att representeras av det parti som delar deras ideologiska övertygelse. De menar att ett sektionsbaserat valsystem knappast gynnar detta.
Man kan också se en risk att ett valsystem baserat på sektioner leder till att starka sektioner helt kommer att dominera kåren, vilket i sin tur leder till att studenterna vid andra fakulteter känner sig alienerade och går ur.
Det är naturligtvis inte Ergos avsikt att ta ställning i denna fråga. Men vi tycker att det vore intressant med en rejäl debatt under det kommande året.