Pissar i Mississippi

För en som dagligen matas med information om kårens dåliga ekonomi, var det faktiskt lite förvånande när jag fick höra att nationerna tampas med liknande problem. En av inspektorerna jag pratade med inför artikeln på sidan nio uttryckte den ekonomiska situationen som sådan: ”om universitetet skulle dela ut tio miljoner om året till nationerna skulle det vara en piss i Mississippi”. Att hålla så pass gamla, kulturmärkta och frekvent besökta hus i skick och igång kostar på – även utan de små extraavgifterna som tillkommer då någon får för sig att kissa inomhus, kasta pil på en väggmålning, eller svinga sig i ljuskronan så att armar lossnar. nbsp;

Kanske borde jag ha vetat hur dyrt det är med byggnader då jag precis själv köpt ”min” första bostad. En etta som med den betalningstakt jag håller nu kommer vara MIN först när jag är 80 år. Jag ser fram emot när jag kan sitta där med molnfrisyr, lägga patients och njuta av att äga.
Just nu känns det mest stressigt – hela bufferten är borta, altanen ska rivas upp på grund av ett rör och mina innekaniner härjar på som om de utomhus (små kissolyckor på parketten även hos mig). Utökat inflöde på kontot hade varit nice, men i stället för att tacka ja till ett extrajobb valde jag att avstå. Det skulle ändå varit en piss i en jättestor låneflod. I sommar blir det därför min tur att vara den i vänkretsen som föreslår ”kan vi inte gå på nation?” när det vankas öl.

Det är fint att de finns – för lata själar som mig och för Uppsalas studentliv i stort. Tyvärr tror jag inte att mina pengar för ”stor stark” kommer göra så stor skillnad för nationernas ekonomi. Det är heller inte bara pengar som ska till, utan vad de ser som problematiskt är även det minskande engagemanget. Den båten har nog seglat för mig, men kanske kan artikeln som lyfter nationernas problembild få något sorts gehör, eller i alla fall belysa att de flesta som arbetar för studenters väl och ve i Uppsala står inför liknande problem. Framförallt hoppas jag att samtliga inblandade får till de där samtalen, lyssnar på varandra och jobbar fram till en gemensam lösning.

Ps. Efter denna piss i debatten vill jag också passa på att önska er alla en fin sommar.