Ett universitet för alla
Studerar du vid Uppsala universitet har du rätt till stöd som gör att du kan läsa på likvärdiga villkor som dina kursare utan funktionshinder.
I ett hus på Polacksbacken sitter Eva Persson och Lena Lindén, båda samordnare på Studentstödet; ett samarbete mellan Uppsala universitet, kommunen och landstinget. Studentstödet erbjuder studierelaterat stöd till studenter med psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att öka dessa studenters förutsättningar att klara studierna. Studentstödet har funnits i drygt tio år. Från början i projektform, numera som permanent verksamhet.
– Unikt för Uppsala är att det finns tre huvudmän, vilket gör att vi kan samordna våra insatser i ett bredare perspektiv. Det är tyvärr en viss väntetid, så man bör ta kontakt med oss direkt när man vet att man ska studera. Räkna med att det kan ta flera månader, säger Lena Lindén.
Studentstödet samordnar stöd för ett hundratal studenter varje år. Hur länge studenterna erhåller stöd är individuellt och baseras på studentens behov. Det kan röra sig om en termin, men lika gärna om hela studietiden.
– Vi träffar studenten tillsammans första gången och gör en grundlig inventering – vad behöver just den här studenten? Det enda kravet vi ställer är att personen ska vara registrerad vid universitetet och ha ett intyg på dokumenterat funktionshinder från behandlande läkare eller psykolog, säger Eva Persson.
Det är alltid studentens önskemål och behovsbild som styr och Studentstödet arbetar under sekretess. Tillsammans med studievägledare och programansvariga på institutionerna kan man sedan diskutera fram olika lösningar, som anpassad examination, individuell studiegång och minskad studietakt. Studentstödet samarbetar också med CSN, Försäkringskassan, kommunen, socialtjänsten och behandlingskontakter vid behov.
– Det är viktigt att veta att vi inte behandlar – vi erbjuder studierelaterat stöd, säger Eva Persson.
Ett stort antal av studenterna som söker gör det i elfte timmen. Det är inte ovanligt att studenten fått sin diagnos först efter att ha kommit i kontakt med Studenthälsan, när studiesituationen blivit ohållbar. Särskilt gäller detta studenter som klarat sig bra i grund- och gymnasieskolan utan att ha lagt ner särskilt mycket tid. Högre studier kräver ett annat sätt att arbeta.
– Många blir rekommenderade av sina behandlingskontakter och studievägledare att söka sig till oss. Informationen sker främst mun till mun. För att kunna möta efterfrågan har vi valt att ligga lågt med ytterligare marknadsföring. Det har dels berott på att vi har en väntetid och dels på att vi avvaktat svar angående en utökning av verksamheten. Nu kommer vi att kunna anställa ytterligare en person under våren och målsättningen är att få ner väntetiden till en månad, säger Eva Persson.
Studentstödet arbetar lösningsfokuserat. Man gör mer av det som fungerar och mindre av det som inte fungerar. Tonvikten läggs vid det positiva. Framför allt erbjuds mentorsstöd och anteckningsstöd.
– En mentor kan vara en student som kommit lite längre i sina studier, en doktorand eller en lärare. Uppdraget är arvoderat och mentorn får skriva på ett sekretessavtal, säger Lena Lindén.
Mentorns främsta uppgift är att hjälpa till med planering och struktur, att bena upp vad som ska göras och hur mycket tid som ska läggas på varje moment. Mentorn kan även fungera som diskussionspartner och bollplank.
– Målet är att studenten ska tillgodogöra sig olika studietekniker och bli mer självgående genom de redskap som förvärvas. Vi har täta uppföljningar med studenterna och mentorerna. Anteckningsstödet är inte kopplat till en viss diagnos, utan erbjuds dem med koncentrationssvårigheter. Man tittar på vad varje individ behöver, vi generaliserar inte för det kan se så olika ut. Det är viktigt att komma ihåg att man inte är sitt funktionshinder, säger Eva Persson.
Uppsala universitet erbjuder ytterligare en form av stöd. Genom kontakt med Birgitta Hydén, som arbetar som samordnare för studenter med fysiska funktionshinder på Studerandebyrån, kan Studentstödet se till att studenter med lässvårigheter får kurslitteraturen inläst som talböcker. Det är till Birgitta Hydén man vänder sig om man har ett funktionshinder som inte är psykiskt eller neuropsykiatriskt.
Studenthälsan möter studenter med olika typer av psykiska problem och funktionshinder. Bedömningar görs i varje enskilt fall och under det senaste året har det skett en ökning av studenter som remitterats för neuropsykiatrisk utredning. Studenthälsan samarbetar och förmedlar kontakt med Studentstödet och universitetet. De erbjuder även en rad kurser och workshops som fokuserar på att stärka självförtroendet, hantera stress och att våga tala. Uppsala studentkår står till tjänst med en jämlikhetsansvarig, ett studentombud och kårjuristerna, som kan lagen.
STUDENTSTÖDET
De studenter som kommer till Studentstödet kan ha diagnoser som exempelvis svår ångest, depression, psykossjukdom, ADHD, Aspergers syndrom, OCD/tvångssyndrom och bipolär sjukdom. Du tar kontakt med Studentstödet genom mejl eller telefon och i kontakten är du student, inte patient. För att erhålla stöd måste du kunna lämna ett skriftligt utlåtande från din vårdkontakt. För mer information, se hemsidan: www.studentstodet.uppsala.se
STÖD TILL STUDENTER
MED ANDRA FUNKTIONSHINDER
Till samordnaren Birgitta Hydén på Studerandebyrån vid Uppsala universitet kan du vända dig om du har ett funktionshinder som inte är psykiskt eller neuropsykiatriskt. För mer information, se hemsidan: www.uu.se/funktionshinder
DET SÄGER LAGEN
I Lagen om likabehandling av studenter i högskolan avses med funktionshinder: ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmågan som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.” Det var i samband med lagens tillblivelse man startade Studentstödet vid Uppsala universitet 2002.