Svenska språket hotas av studenternas ointresse

I genomsnitt är det sju procent av de 3 300 studenter som läser nordiska språk eller svenska på högskolor och universitet runt om i landet som väljer att fortsätta på C- eller D-nivå. Detta anser HSV vara ett problem. I Uppsala är motsvarande siffra något bättre - tolv procent.
- Det tycker vi naturligtvis är för lite men det är också helt förståeligt eftersom en stor del av våra studenter tänker bli svensklärare och då krävs det bara 40 p. Svenskan i lärarutbildningen är ju ett blockämne om 80 p med 40 p svenska och 40 p litteraturvetenskap. I övriga språk krävs det fördjupningskurser för att man skall få lärarbehörighet och så är det inte hos oss, säger Kerstin Thelander.
Hon konstaterar dock att återväxten av forskare trots allt ser god ut.
- Vi kan inte bevilja studiestöd för forskarutbildning till alla som ansöker om det. Av ekonomiska orsaker kunde vi tyvärr bara anta en ny doktorand för 2001 och tre för 2002. Institutionen har en för för ämnet nationellt sett unikt hög disputationsfrekvens; under de två senast åren har 14 doktorander disputerat och den tendensen håller i sig också under detta år. Vårt stora problem just nu är att vi inte kan erbjuda någon nydisputerad försörjning. Det sätter vår ekonomi stopp för, säger hon.
HSV konstaterar också att undervisning på engelska blir allt vanligare och att forskare inom naturvetenskap och medicin inte längre tycker att svenskan är ett användbart språk. Kommentar?
- Det är för svenskans räkning mycket oroande att vissa forskarmiljöer har övergått till engelska. För institutionens räkning och för samhället i stort är det viktigt att svenskan fortsätter att vara ett komplett språk som används och utvecklas inom alla samhällets områden.
- Det är alltså viktigt att forskarna kan diskutera och arbeta inom sina forskningsområden också på svenska. Med detta inte sagt att engelskan (och andra språk) inte är nödvändiga i internationella kontakter. En forskare som bara kan sitt vetenskapsområde på ett främmande språk har rimligen svårare att popularisera sin forskning för en inhemsk publik eller använda sin forskning i samhällsdebatten med samma lätthet som en som också behärskar området på svenska.
Cirka 75-80 procent av studenterna är kvinnor, men det görs få insatser för att få en jämnare könsfördelning, hävdar HSV. Vad gör ni i Uppsala åt saken?
- Vi har också till övervägande delen kvinnliga studenter, 72 procent år 2000. På doktorandnivå har skillnaden något minskat - 64 procent kvinnor. Det är institutionens åsikt att det är viktigt att det finns studenter av båda könen men vi har inte gjort något för att rekrytera fler manliga studenter. Det är alltså viktigt med en jämnare könsfördelning.
- Å andra sidan är vi mycket glada över att vi har en stor grupp duktiga och studiemotiverade kvinnliga studenter. Det får man heller inte glömma.
HSV tror att det låga antalet män hänger ihop med de låga antalet manliga lärarstuderande. Kommentar?
- Det är svårt att kommentera. Möjligen är det så hos oss att andelen manliga studenter är något lägre inom lärarutbildningarna jämfört med andra kurser men skillnaden är liten.

Fotnot: Hela HSV-rapporten kan läsas på www.hsv.se.