Sjugradig skala kan bli ny betygsnorm

Inom EU har man skapat ett enhetligt betygssystem som ska göra det lättare att jämföra studenters studieresultat mellan olika länder. Systemet kallas ECTS, European Credit Transfer System, och har en betygsskala med fem godkända steg från A till E och två underkända betyg, FX och F.
ECTS ingår som en del i Bolognadeklarationens strävan efter att långsiktigt arbeta för en internationalisering av utbildningssystemen i Europa.
Enligt Tuula Kuosmanen, handläggare på Högskoleverket, är den främsta fördelen med ECTS-betygen att det blir lättare för svenska studenter att stå sig i den hårdnande internationella betygskonkurrensen. De flesta europeiska länder har i dag en sjugradig betygsskala och vid antagningar till olika utbildningar räknas ett konkurrenssnitt ut bland studenterna. Svenska studenter förfördelas ofta i de här sammanhangen eftersom vår tregradiga betygsskala inte ger lika tydlig information om studentens kunskaper
- Som svensk student utomlands, med enbart treskaliga betyg, hamnar man tyvärr underst i högen i dagsläget. Med samma betygssystem som större delen av Europa är det lättare att bli rättvist behandlad, säger Tuula Kuosmanen.

Trots att ECTS ingår som en del i den av Sverige undertecknade Bolognadeklarationen kommer landets universitet och högskolor att alltid ha möjligheten att själva välja vilken betygsskala de vill använda sig av.
- Bolognadeklarationen är inte tvingande. Ingen pressar oss att andra vårt betygssystem. Om vi väljer att införa ECTS-betyg i framtiden så har ändå varje lärosäte rätt att välja om man vill använda den nya sjugradiga betygsskalan eller ha kvar den gamla tregradiga, säger Tuula Kuosmanen.
I ursprungsförslaget är betygsskalan inom ECTS-modellen relativ. Det innebär att tio procent av studenterna ska ha högsta betyget A, 25 procent B och så vidare. I Sverige är betygen målrelaterade vilket betyder att de sätts i förhållande till hur väl studenten uppfyller kraven för ett visst betyg. Skillnaden mellan relativa och målrelaterade betyg är alltså att de målrelaterade betygssystemet tillåter en lärare att till exempel ge en hel klass betyget Väl godkänd medan det i det relativa systemet bara finns ett visst antal VG:n att dela ut.

Vill behålla målrelaterade betyg
Högskoleverket vill behålla de målrelaterade betygen även om en sjugradig betygsskala införs och presenterar i ett förslag till regeringen en modifierad ECTS-modell med målrelaterade betyg,
Att fortsätta ha målrelaterade betyg är också ett krav från SFS, Sveriges förenade studentkårer. SFS framhåller att genomförandet av ett nytt betygssystem inte får ske utan en tydlig plan för hur examinationen och pedagogiken ska utvecklas tillsammans med förändringen av betygssystemet.
- Om ECTS införs måste regeringen kräva att varje universitet och högskola har en plan för hur examinationen ska gå till. Annars finns det en risk att olika lärosäten använder den nya betygsskalan på olika sätt. Det skulle innebära att betygen inte blir jämförbara vilket drabbar studenterna i slutänden. Ett genomförande måste ses som en pedagogisk reform och vara genomtänkt, säger Anna Karlsson, SFS vice ordförande.
Anna Karlsson tror att det är just inom det pedagogiska området som det stora utmaningen kommer att ligga. Hon poängterar vikten av att undvika att sätta upp alltför enkelt mätbara mål för det nya betygssystemet.
- Vi måste hitta sätt som fortfarande mäter kritiskt tänkande och förmågan att bedöma vetenskapliga förhållningssätt. Annars får vi ett betygssystem genomsyrat av betygshets och fokus på detaljkunskaper , säger hon.
Just betygshets och ytliga kunskaper är två av de risker som kritikerna av ECTS fört fram. I och med att betygen blir mer nyanserade kommer kampen om höga betyg att intensifieras. Något som kan få till följd att studenterna fokuserar på detaljkunskaper inför varje tenta i stället för att skaffa sig en djupare förståelse av ämnet. Anna Karlsson anser detta vara en allvarlig risk som kan få djupgående konsekvenser för utbildningsväsendet. För att undvika problemet efterlyser SFS en diskussion kring synen på kunskap och kvalitet. Man ser också gärna att den examensöversynsgrupp som jobbar med frågan, fördjupar sin reflektion och analys av hur betygsskalan ska genomföras.
Uppsala studentkår är dock inte lika positiv till införandet av ett nytt betygssystem.
- Vi förstår tanken bakom förslaget men vår åsikt är att betygsskalan av pedagogiska skäl enbart ska bestå av två steg: godkänd och underkänd, säger Anna Neuman, Uppsala studentkårs vice ordförande med ansvar för utbildningsfrågor.
- Det är bättre att de som behöver ECTS-betyg för att plugga eller jobba utomlands får möjlighet att få sina betyg översatta, säger hon.

Fotnot:l Enligt högskoleförordningen har varje högskola och universitet rätt att välja vilket betygssystem man vill använda sig av. Vanligast är det tregradiga systemet med underkänt, godkänt och väl godkänt. Redan i dag finns det ett fåtal utbildningar i Sverige som använder sig av den sjugradiga ECTS-skalan. Internationella handelshögskolan i Jönköping är ett exempel.
l Om Sverige väljer att införa ECTS-betyg kommer varje lärosäte ändå att ha möjlighet att välja vilket betygssystem man vill tillämpa.
l Just nu pågår en utredning om hur svenska betyg ska anpassas till ECTS. Det görs inom ramen för regeringens projekt Översyn av vissa examensfrågor i högskolan. Utredningen beräknas vara klar i februari i år.
l I dagsläget finns det möjlighet att få sina betyg översatta till ECTS-format.