Engelskans dominans kan urholka svenska språket

Sven Halldin påpekar att språkgruppen inte vill ses som några reaktionärer som är ute efter att försvåra användandet av engelskan inom universitetet. Gruppen är däremot bekymrad över att svenskan är på väg att trängas ut inom stora delar av fakulteten.
- Det finns många fördelar med att använda engelskan men de är ganska uppenbara. Problemet är att kunskapen om nackdelarna är nästan obefintlig. Att få till en debatt och öka intresset att forska i det här är vårt huvudmål.
Han säger att språkgruppen har fått ganska mycket respons när de har tagit upp frågan men att problemställningen behöver nå ut till de övriga fakulteterna. Ett stort frågetecken är vad som händer med inlärningsprocessen när undervisningen sker på annat språk än modersmålet.
- Det verkar som om studenterna används som försökskaniner för att testa hur en internationalisering går utan att man tar reda på konsekvenserna, säger Sven Halldin.
- De få undersökningar som gjorts visar att så mycket som 30 procent av kunskapen kan gå förlorad. Men det är för lite forskning för att man ska kunna fastställa det. Ska man upptäcka efter flera år att det kanske inte gick så bra? Då är ju skadan redan skedd, menar han.
Han säger också att engelskan redan är etablerad och behövs inom universitetet både för forskning och för ett utbyte av studenter och kunskap mellan länder. Internationaliseringen kräver goda kunskaper i engelska och dessa kan bli en konkurrensfördel jämfört med länder där engelskan inte är lika stark som i Sverige, till exempel Tyskland och Frankrike, menar han.
- Vi måste samtidigt vara medvetna om att våra engelskkunskaper alltid kommer att vara underlägsna de i länder där engelskan är modersmål. Om vi väljer att bara uttrycka oss på engelska riskerar vi både att bli andrarangsfigurer i kontakten med de engelskspråkiga länderna samtidigt som vi förlorar förmågan att uttrycka oss på ett bra sätt i det egna landet, säger han vidare.

På psykologiska institutionen har man också uppmärksammat problemet även om diskussionen inte är lika organiserad.
- Psykologin har i viss utsträckning alltid haft delar av kurslitteraturen och undervisningen på engelska. Vår vetenskap är i mycket anglo-saxiskt baserad säger Bo Andersson, studierektor på psykologiska institutionen.
Han medger ändå att institutionen har vissa svårigheter i att hitta en bra balans mellan svenskan och engelskan i undervisningen. De måste erbjuda möjligheter till utbytesstudenter eftersom systemet med utbytesstudenter idag är institutionaliserat. Det finns också ett stort intresse bland deras egna studenter att bege sig utomlands, något som de också uppmuntrar.
- Vi tror ändå att vi tjänar på ett utbyte av kunskap genom detta system. Då krävs också att vi ger kurser på engelska, hävdar Bo Andersson.
Det har inte framkommit några formella klagomål på undervisningsspråket, men en del synpunkter efter lektioner har förekommit. Då har det varit fråga om att det kan vara svårt att hänga med. Bo Andersson säger att det visst kan vara så att en del studenter drar sig för att göra inlägg på lektioner eftersom de tror att deras engelska är för dålig, och de inte vill göra bort sig. I såna fall är det ett problem.
- Våra lärare är ändå ganska bra tränade i att undervisa på engelska och våra studenter håller hög klass, alla har bra betyg redan när de kommer till utbildningen, säger han.

På sociologiska institutionen säger studierektor Kerstin Rathman att det snarare är så att det finns en efterfrågan på fler kurser på engelska.
- De flesta av våra uppsatser och avhandlingar skrivs också på svenska än så länge, säger hon.
Sören Stenlund på filosofiska institutionen har en liknande uppfattning, att fler engelska kurser efterfrågas. Han tror att det är ett större problem inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna eftersom de har ett mer styrt fackspråk.