Ojämn könsfördelning på psykologikurser
Enligt rapporten har söktrycket ökat både på psykologprogrammet och de fristående kurserna under de senaste tio åren. Ämnet har expanderat kraftigt under samma tidsperiod och finns nu som huvudämne vid tjugo lärosäten. Enligt bedömargruppen har den snabba expansionen dock inte påverkat kvaliteten på utbildningarna men det påpekas att lärosätena överlag måste förbättra könsfördelningen. Vid de flesta högskolor och universitet är männen i majoritet bland lärarna i allmänhet och bland de mest meriterade i synnerhet. I studentgruppen är det dock tvärtom och 75 procent av de studerande är kvinnor. Utvärderingen uppmanar lärosätena att mer aktivt arbeta för att rätta till de ojämna förhållandena. Ett universitet som avviker från mängden är emellertid Lunds universitet som centralt betalar lönen de tre första åren om institutionen anställer en kvinnlig professor. I Örebro försöker man också öka antalet kvinnliga professorer genom att söka upp och uppmana kvinnor att söka lediga tjänster.
Genusperspektiv
Enligt bedömargruppen måste också genusperspektivet integreras och problematiseras i undervisningen, något som både studenter och lärare ser positivt på.
Bedömargruppen ger Uppsala universitet bra betyg vad gäller psykologprogrammet, de fristående kurserna i psykologi och forskarutbildningen. Forskningsanknytningen i undervisningen är bra och möjligheterna till laborationer på institutionen är goda. Enligt rapporten är det bra att så många av dem som antas till forskarutbildningen kommer från psykologprogrammet eftersom detta är starkt forskningsinriktat.
Polarisering
En viss kritik riktas dock mot polariseringen mellan olika terapiinriktningar. De lärare som är inriktade på kognitiv beteendeterapi är nöjda med utbildningens upplägg medan de psykodynamiskt inriktade lärarna inte tycks finna samma stöd i det egna lärosätet. Bedömargruppen menar att denna klyfta påverkar utbildningen negativt eftersom studenterna inte får möjlighet att tänka kritiskt runt de olika inriktningarna. Bedömargruppen anser att institutionen måste vara lika öppna för båda inriktningarna. Erik Börjesson, prefekt på psykologiska institutionen i Uppsala tycker dock inte att han har märkt av något speciellt missnöje bland de psykodynamiskt inriktade lärarna.
- Jag uppfattar samarbetet mellan de olika inriktningarna som bra, men om någon är missnöjd så kan det kanske ha att göra med att den psykodynamiska inriktningen var den mest populära bland studenterna för några år sedan medan det idag har svängt mer mot den kognitiva, säger han.
Erik Börjesson är dock noga med att betona att båda inriktningarna poängmässigt får samma utrymme i utbildningen.
Institutionen kritiseras också för att man inte låter studenterna själva göra väl övervägda val när det gäller vetenskapliga metoder. Metodundervisningen är visserligen omfattande men det är den kvantitativt präglade forskningsinriktningen som undervisningen fokuserar på.
- Den kvantitativa metoden bygger på mätningar med tal där man studerar hur olika variabler förhåller sig till varandra. Den kvalitativa metoden bygger istället på analyser av texter och djupintervjuer som man resonerar om innebörden i. Den kvantitativa metoden är traditionellt stark inom psykologin i Uppsala men det är klart att vi även behöver kvalitativt inriktade handledare. Vi håller just nu på att rekrytera en universitetslärare och vi har varit noga med att skriva i kungörelsetexten att personen ska ha erfarenhet av både den kvantitativa och kvalitativa metoden, säger Erik Börjesson
Jämställdhetsplan
När det gäller könsfördelningen och genusperspektivet säger Erik Börjesson att institutionen följer institutionens jämställdhetsplan.
- Vi har sökt pengar från universitetets jämställdhetskommitté. Får vi pengarna kommer de att resultera i en planeringsdag med diskussioner om jämställdhet. Vi har även infört en fempoängskurs i kön-, genus-, och etniska perspektiv på grundutbildningen. När det gäller rekryteringen till tjänster så uppmanar vi i hög grad kvinnor att söka tjänsterna.
Lärarkapaciteten på landets psykologprogram och fristående kurser bedöms i utvärderingen som generellt sett god. Ett vanligt problem är dock att lärarnas tid till kompetensutveckling och forskning är knapp och man befarar att detta i längden kan försvaga forskningsanknytningen i undervisningen.
