Annons
Annons

Kostsam nostalgi överges


Uppsala universitet var under ett antal sekler en tätt sammanhållen enhet inne i stadskärnan. Idag hittar man ytterst lite akademisk aktivitet i Uppsalas absoluta centrum, något som inte minst ansamlingen av institutioner i det nya campuset vid Engelska parken har bidragit till. Ergo har tittat närmare på vad universitetet lämnar bakom sig i och med anpassningen till den moderna verkligheten.

Den stora flytten av institutioner till kvarteret Kemikum är nu ett fullbordat faktum, och det nya campuset Engelska parken. Humanistiskt centrum är invigt och taget i bruk. Efter sig lämnar universitetet ett antal stora och centralt belägna lokaler. Detta har kritiserats internt, bl a av Historiska institutionens prefekt Christer Öhman, som ser en risk i att stadskärnan dräneras på studenter .
- En väsentlig del av Uppsalas profil består nämligen i att universitetet och studenterna är en integrerad del i de centrala stadsmiljön. Där ligger en väsentlig del av Uppsalas attraktionskraft; det finns bara två sådana miljöer i hela Sverige och den borde universitetsledningen vara angelägen om att bevara, sade Christer Öhman till Ergo tidigare i höst.
Det är i vissa fall mycket gamla och traditionstyngda byggnader som universitetet lämnar ifrån sig, t ex det gamla konsistoriehuset på S:t Eriks torg (postadress Domkyrkoplan), som senast före flytten användes av Institutionen för arkeologi och antik historia. Dekanhuset, vars äldsta delar är från medeltiden, Ekermanska huset, som under lång tid även gått under namnet Historicum, och 1800-talsdonationen Regnellianum, tidigare bl a fysiologernas och teologernas hemvist, är andra byggnader som nu intas av nya hyresgäster.
Hans Börling, avdelningsdirektör på universitetets byggnadsavdelning, menar dock att fördelarna med en flytt till nya lokaler överväger betydligt.
- Det finns inget egenvärde i att studenterna sitter mitt i staden, det är betydligt viktigare att lokalerna är anpassade efter verksamheten. Samtidigt är det klart att det är tråkigt ur vissa aspekter och roligt ur andra att vi lämnar de här husen.

Vilka är de tråkiga aspekterna?
- I ärlighetens namn tycker jag inte att det är särskilt tråkigt. Många av de här lokalerna är byggda under helt andra tidsepoker. Regnellianum till exempel, visst är det ett ståtligt hus, men det är också opraktiskt med sina stora rum, och det finns även ett stort renoveringsbehov. Nostalgi kostar och man kan inte hänga kvar i evigheter bara för att det är en invand adress, säger Hans Börling.
Utöver detta tillkommer krav på handikappanpassning. Senast 2010 ska alla statliga lokaler som nyttjas offentligt vara handikappanpassade. Går det inte att bygga om husen så att de möter moderna krav på tillgänglighet tvingas man i värsta fall lämna lokalerna.
Hans Börling nämner som exempel Cemus, inhyst i Celsiushuset intill S:t Per-gallerian på gågatan. Huset är byggt på ett sätt som gör det omöjligt att dra in hissar utan att skada kulturhistoriska värden, och därför lämnar universitetet lokalerna så snart som man har hittat lämpliga ersättningslokaler.
Vilka som kommer att ta över de lokaler som universitetet lämnar efter sig är ännu i stora delar oklart. Husen förvaltas av antingen Uppsala akademiförvaltning eller av Statens fastighetsverk. Merparten av de intressenter som dessa förhandlar med (antingen direkt eller via mäklarfirmor), är privata företag.

Regnellianum, Slottsgränd 3

Uppfördes 1891-92 efter en donation av läkaren Anders Fredrik Regnell. Huset användes fram till 1968 som fysiologisk och patologisk institution.
1981-82 gjordes en stor ombyggnad inför Teologiska institutionens övertagande av lokalerna. Regnellianum är förklarat statligt byggnadsminne och ägs av Statens fastighetsverk.

Dekanhuset, Nathan Söderblomsplan 2

I byggnaden finns stora delar av en äldre föregångare från 1400-talet bevarade. 1746 uppfördes en palatsliknande privatbostad med det äldre huset som utgångspunkt. 1830-1869 inrymde huset Katedralskolan.
Senare tog Uppsala universitet över, och närmast före utflyttningen hade doktorander från Institutionen för arkeologi och antik historia sina arbetsrum i huset, som annars är känt som Teologiska institutionens hemvist under lång tid. Statens fastighetsverk äger huset och kommer själva att ta över delar av det för kontorsändamål. Vilka som kommer att nyttja övriga delar framöver är ännu oklart.

Sturegatan 9

Huset ägs av Akademiförvaltningen. Uppsala universitet har tidigare hyrt in sig på de två nedersta våningarna. Första våningen (Pedagogiska institutionen) blir kvar, medan andra våningen har tömts på universitetsaktiviteter då Institutionen för ABM (arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap och museologi) har flyttat till kvarteret Kemikum. Mäklare letar för närvarande intressenter som vill hyra in sig.

Övre Slottsgatan 6

Tidigare hemvist för Institutionen för musikvetenskap. Huset ägs av Akademiförvaltningen. För närvarande är lokalerna evakueringslokaler för Baltic University och Akademihotellet som bygger om. Förhandlingar med framtida hyresgäster pågår.

Drottninggatan 4

Huset ägs av Akademiförvaltningen, som själv har sitt kontor i samma hus. Före flytten till Engelska parken höll Filosofiska institutionen och Centrum för Genusvetenskap till på plan 4. Dessa lokaler övertas nu av Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Våning 3 i samma hus sägs upp, efter att ha nyttjats av Teologiska institutionen.

Trädgårdsgatan 18

Tidigare hemvist för Institutionen för kulturantropologi och etnologi. Töms dock inte på studenter, då Psykologiska institutionen, som redan ligger i husen intill, expanderar och tar över lokalerna till årsskiftet.

Ekermanska huset, S:t Larsgatan 2

Tidigare hemvist för Historiska institutionen. Huset har en gång i tiden även använts som sjukhus. Idag är det förklarat statligt byggnadsminne och ägs av Statens fastighetsverk. Uppsala universitet behåller hyreskontraktet för att i framtiden eventuellt kunna hysa in delar av universitetsförvaltningen i huset. För närvarande hyr man ut i andra hand till Svenska kyrkan, till att börja med under ett år.

Konsistoriehuset, Domkyrkoplan 7

Även kallat Kuggis . Huset uppfördes 1749-1757 och nyttjades fram till 1887 av universitetsförvaltningen och universitetets styrelse, dvs konsistoriet. 1962-1995 var huset hemvist för Konsthistoriska institutionen, vilket har skapat förvirring kring byggnadens namn. Närmast före flytten huserade Institutionen för arkeologi och antik historia i lokalerna. Huset ägs av Statens fastighetsverk, som efter Uppsala universitets utflyttning hyr ut lokalerna till Svenska kyrkan.

Uppsala slott

Statligt byggnadsminne som ägs av Statens fastighetsverk. Före flytten hemvist bl a för Institutionen för litteraturvetenskap, Institutionen för idé- och lärdomshistoria samt Konstvetenskapliga institutionen, som samtliga flyttat till Engelska parken. Vem som tar över efter dessa är ännu oklart. I södra tornet (bilden) huserar sedan tidigare universitetets exercitium (övningsämne) ritning, som blir kvar.


Annons

Annons

Läs mer

2025-06-23 13:46
Civilingenjörsstudenten Josephine Maglio har fått utmärkelsen Årets Uppsalastudent 2025, meddelar Uppsala universitet på…
2025-06-19 10:21
Bostadsportalen och stödfunktionen Studentboet, startad av Uppsala studentkår, läggs ner. Sista dagen för verksamheten…
2025-06-09 13:05
På onsdagsförmiddagen kom beskedet från Uppsala universitets områdesnämnd för humaniora och samhällsvetenskap: Det blir…