Viktigt att planera för en sommar utan studiemedel

Det nuvarande studiestödssystemet förutsätter att studenterna har sparat kapital eller jobbar under sommaren, men det är långt ifrån alla som får något jobb. På arbetsförmedlingen i Uppsala brukar det vara en stor anstormning av studenter som skriver in sig som arbetslösa när sommaren är i antågande. De flesta anmäler sig som arbetslösa strax efter det att de sista tentorna är avklarade.
- I nio fall av tio skriver studenterna in sig som arbetslösa i slutet av termin, eftersom det inte går att vara arbetslös och studerande samtidigt. Däremot kan de vara arbetssökande och studerande samtidigt och jag hoppas att de söker jobb innan terminen är slut, annars är det oftast för sent, säger Cecilia Meurling på Arbetsförmedlingen i Uppsala.
Hon tycker att studenterna själva kan göra mycket för att förbättra möjligheterna att få sommarjobb.
- Det är viktigt att vara ute i god tid och kunna vara flexibel yrkesmässigt och att man söker geografiskt brett, det vill säga man får vara beredd att flytta på sig, säger Cecilia Meurling.
De som inte får jobb, men har jobbat tidigare, har i vissa fall möjlighet att få arbetslöshetskassa under sommaren.
- Det beror på om man har haft a-kassa tidigare eller om man har varit berättigad till det förut. Men man ska alltid undersöka om man är berättigad att söka enligt arbetsvillkoret, säger Cecilia Meurling.
Om man inte är berättigad till a-kassa enligt arbetsvillkoret, kan det gå att få så kallad alfa-kassa enligt studerandevillkoret, men den sökande måste då ha avslutat sina studier och ha varit inskriven som arbetssökande i 90 dagar.
De som inte har fått tag i något sommarjobb, saknar sparat kapital, inte är klar med sin utbildning och inte har några andra möjligheter att få ekonomin att gå ihop, kan söka socialbidrag.
- Studenterna ska vara medvetna om att de har rätt att söka socialbidrag, men det är en rättighet som utgår i sista hand. Och det finns krav på motprestation, säger Karin Mansikka, enhetschef för mottagningsenheten för socialbidrag i Uppsala kommun.
Det som gäller när man söker socialbidrag under sommaren är bland annat att man har varit aktivt arbetssökande sedan i mars och att man inte har en förmögenhet, d v s sparat kapital. De sökandes ekonomi gås igenom grundligt.
- Vi tittar bland annat på hur ekonomin har sett ut under terminen och hur man har hanterat den kända inkomständring som man vet att sommaruppehållet innebär. Till exempel så kan ett billigt boende medföra att studiemedlet räcker en bit in på sommaren, vilket studenterna borde planera för, säger Karin Mansikka.
Risken för avslag på socialbidragsansökan är allt annat än obetydlig.
- Studenter får i och för sig inte mer avslag än andra, men det är ganska mycket avslag generellt och relativt många prövas rättsligt. Skäl till avslag kan vara att man kanske har varit för passiv att söka jobb, säger Karin Mansikka.
Antalet personer som söker socialbidrag ökar markant under sommaren.
Den normala kötiden är, enligt Karin Mansikka, ungefär fyra veckor, men på sommaren är den uppe i nio veckor.
- I år tänker vi ha en egen mottagning för studenter under studieuppehållet. Vi får se hur väl det slår ut, säger Karin Mansikka.

Fotnot: Studenter som vet att de kommer att få pengar en bit in på sommaren, t ex den första sommarjobbslönen i slutet av juli, kan söka ett handlån på Uppsala studentkår som extra stöd under den första tiden. Det går att låna upp till 2 000 kronor i tre månader under sommaren räntefritt till en kostnad av 60 kronor. Även ett flertal av nationerna brukar kunna hjälpa till med mindre handlån för kortare perioder.

Studiemedlet inte till för att sparas
Frågan om en student är en student även under sommaren är central för problemet med studenternas försörjning under sommarmånaderna.
- Det är ingen som tar ansvar för det här. Många olika politiska bitar gör att det är svårt att få grepp om problemet, men sammanfattningsvis är det så att studenter förväntas ha en annan försörjningskälla än studiemedel under sommaren som till exempel arbete, säger CSN:s presschef Magnus Forss.
I en undersökning av Sveriges Industritjänstemannaförbund (SIF) förra året uppgav 60 procent av de tillfrågade studenterna att de kände oro över hur de skulle klara sommaren ekonomiskt. Var tredje tillfrågad student tänkte lösa situationen genom att sommarjobba, vilket var det vanligaste försörjningssättet. Näst vanligast var att använda sparat kapital. Om man inte har sparat sedan tidigare sommarjobb, jobbat ihop pengar under terminen eller sitter på annat sparat kapital återstår att spara av studiemedlet. Under de tio månader som studiemedlet betalas ut får en vanlig student som tar fullt lån 6 916 kronor i månaden. För att hålla en jämn nivå även under sommaren måste studenten spara drygt 1 100 kronor i månaden under hela året och hamnar då på en nivå av 5 763 kronor i månaden att leva på. Magnus Forss på CSN inser att det inte är rimligt att spara av studiemedlet under året för att finansiera sommaruppehållet.
- Jag inser att alla grupper inte kan spara så att de klarar sommaren. Det är ju inte meningen heller. Det finns kanske de som klarar det, men det är inte en generell lösning, säger Magnus Forss.

Studiemedlet betalas per vecka
Som studiemedelssystemet ser ut idag får studerande studiemedel per vecka man studerar, det vill säga studier i 15 veckor ger 15 veckors studiemedel.
- I det tänkandet finns inte stöd för att bevilja studiemedel för andra tidsperioder som är studiefria som sommaren, säger Magnus Forss.
I Danmark finns det möjlighet att få studiemedel även under sommaren, men att ändra det svenska studiemedelssystemet så att man kan få studiemedel utan att studera under sommaren tror inte Magnus Forss på.
- Ökad skuldsättning under tid då man inte studerar verkar inte som en bra lösning.

Stort grundproblem
Regeringen tillsatte 2002 en utredning som bland annat tittade på studenternas ekonomiska situation under sommaren.
- Om du är studerande betraktas du även på sommaren som studerande i alla andra trygghetssystems ögon utom studiestödssystemet, där du anses ta studieuppehåll under denna tid. Det är ett stort grundproblem, säger regeringens utredare Cinnika Beiming.
En möjlighet skulle, enligt Cinnika Beiming, vara att införa ett flerterminssystem som skulle ge kortare sommaruppehåll, säkrare ekonomisk situation under sommaren för studenter och ge ökad genomströmning.
- Det systemet fungerar i andra länder och det skulle även vara bra ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett problem är att vi i Sverige är så säsongsinriktade, eftersom vi har en kort sommar, och det kan därför vara lite svårare att genomföra det här. Men det kan vara värt att prova, säger Cinnika Beiming.