Varannan juriststudent ledsen och nedstämd

Att stress och betygshets präglar juristutbildningen är ett välkänt faktum. Nu bekräftar en färsk studiemiljöundersökning på Juridicum bilden. Drygt 400 studenter på termin 2, 4 och 6 på juristprogrammet har svarat på en enkät om studiemiljö och hälsa, genomförd av Studenthälsan. Resultatet visar att juriststudenterna på flera punkter uppvisar fler stressymtom än studentgruppen som helhet, som finns med som referensmaterial.
71 procent av de blivande juristerna uppger att de varje vecka känner sig pressade, mot 62 procent i referensgruppen. Nästan nio av tio uppger studiemiljön som en bidragande orsak. På T4 och T6 känner sig hälften av studenterna ledsna och nedstämda varje vecka, och i juristgruppen totalt är det 46 procent. Tre fjärdedelar uppger studierna som orsak. I referensgruppen var 40 procent nedstämda. Också när det gäller sömnbesvär, koncentrationssvårigheter, magproblem och nackbesvär mår juristerna sämre än referensgruppen.

Stressande tingsmeritering
Prefekt Rolf Nygren är inte förvånad över resultatet. Enligt honom ligger huvudproblemet i systemet med tingsmeritering, som bara erbjuds de studenter med de allra bästa betygen, vilket skapar stress och betygshets.
- Det tråkiga är att vi inte kan göra ett dugg åt det. Vi har bearbetat domstolsverket för nya anställningsförfaranden eftersom vi tycker att nuvarande system är rent ut sagt korkat: man släpper in framtida domare enbart på grundval av betyg, utan att ens ha sett personen. Det har vi varit väldigt tydliga med. Men statsmakterna vill inte lyssna.

Hårdare samhälle
Samtidigt som Rolf Nygren säger sig vara ledsen över stressen hos studenterna menar han att skillnaderna mellan juristerna och referensgruppen inte är anmärkningsvärda, och drar slutsatsen att samhället generellt har blivit hårdare.
En konkret sak som Juridicum kan göra är att betona att tingsmeritering inte är den enda vägen för att göra karriär, säger Rolf Nygren. Samtidigt uppger ett betydande studenter i undersökningen att lärare på programmet bidrar till pressen genom att trissa upp stämningen kring krav och betyg.
En av flera åtgärder som Studenthälsan föreslår för att förbättra studiemiljön är att utbilda studenter i studieteknik och stresshantering.
- Det skulle vi gärna göra, men vi har inte resurser. Vi har besparingskrav och har just skurit ned undervisningen med motsvarande fem lektorat, säger Rolf Nygren.
Studenthälsan föreslår också att institutionen bör verka för att studenterna tidigt i utbildningen får kontakt med yrkesverksamma jurister från olika branscher, för att visa på bredden i arbetslivet.
Rapporten kommer att behandlas av Juridicums utbildningsutskott, vars uppgift det blir att ta ställning till hur man går vidare med frågorna kring stress och ohälsa bland studenterna. Innan dess ska den bearbetas ytterligare för att även kunna visa eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter.

JURIDICUMS HEMTENTOR I FAROZONEN

Flera fall av misstänkt samarbete vid hemtentor har fött diskussioner om att ta bort hemtentor som examinationsform på Juridicum. Men det skulle innebära ännu större press inför terminstentorna, och ökad ohälsa, varnar studiebevakarna Claudia Jiménez Guala och Joakim Lindqvist.

Vid flera tillfällen under hösten har juriststudenter anmälts till disciplinnämnden för otillåtet samarbete vid hemtentor. Och friats, i de flesta fall.
- För att fälla ska nämnden visa att det är ställt bortom rimligt tvivel att man uppsåtligen har använt otillåtna metoder, säger Sverker Scheutz, studierektor på Juridicum.
I samband med friandena har en del lärare dragit slutsatsen att det är lika bra att sluta med hemtentor om man inte kan komma åt otillåtet samarbete. Kårens studiebevakare motsätter sig skarpt ett eventuellt borttagande av hemtentor:
- Det skulle kunna innebära större ohälsa, menar Claudia Jiménez Guala och Joakim Lindqvist.
Sverker Scheutz håller med.
- Det vore inte bra, och ännu sämre vore att ta bort PM-skrivandet. Metoderna infördes ju bland annat just för att minska tentastressen, säger han.
Han tror dock inte att hemtentorna är i verklig fara.
Men enligt Claudia Jiménez Guala och Joakim Lindqvist är ett minst lika stort problem att institutionen är otydlig med var gränsen mellan tillåtet och otillåtet samarbete går.
Generellt uppmuntras ju juriststudenterna att samarbeta i enlighet med den problembaserade inlärningsmetoden - även vid PM-skrivande, resonerar de:
- Hur olika texterna bör vara för att undgå att fällas för olovligt samarbete blir då en helt befogad fråga.
Enligt Sverker Scheutz gäller grundregeln att varje inlämnad produkt ska vara självständig i form och innehåll. Samtidigt medger han att institutionen kan bli tydligare med vad som gäller.
- Det är också ett arbete som pågår på vissa kurser.

FEM MÅNADERS VÄNTETID

Hur lång tid är det rimligt att det går mellan en tenta och ett avgörande i disciplinnämnden? I ett aktuellt fall på Juridicum tog det fem månader innan den berörda studenten fick ett svar från nämnden, huvudsakligen för att ärendet tog flera månader på sig att lämna institutionen.

- Det är en otroligt pressad situation man befinner sig i då som student. Det är rimligt att kräva att institutionen relativt snabbt bestämmer om man vill gå vidare eller inte, anser kårens studentombud Susanna Hansson.
Hon efterlyser tillsammans med studiebevakarna Claudia Jiménez Guala och Joakim Lindqvist tydliga riktlinjer för hur och inom vilka tidsramar en anmälan om fusk ska handläggas vid institutionen.
Sverker Scheutz, studierektor på Juridicum, menar att det är beklagligt att ett disciplinärende kan ta fem månader. Han anser att det kan finnas anledning för institutionen att se över sina rutiner, men påpekar samtidigt att dröjsmålet delvis kan förklaras av att det tar sin tid att rätta 300 tentor. I många fall sker dessutom en kommunikation med den berörda studenten innan en eventuell anmälan till disciplinnämnden görs.
- Men det borde inte vara omöjligt att göra handläggningstiden kortare, säger Sverker Scheutz.