Stora skillnader i tillgång på lärarledd undervisning
En student på teknisk-naturvetenskaplig fakultet får i snitt träffa en lärare 14,9 timmar i veckan, varav fem under seminarier. Den som läser på historisk-filosofisk fakultet får bara fem timmar per vecka med en lärare, och endast 1,5 seminarietimmar.
Vice kårordförande Kristina Persdotter är inte förvånad.
- Vi visste att humsam har mindre undervisning. Nu har vi siffror på att vissa studenter får orimligt lite tid med lärare.
Den möjlighet att diskutera och ställa frågor som seminarier ger är nödvändig för en bra utbildning, menar Kristina Persdotter.
- Att få tillämpa det man har lärt sig befäster kunskapen på ett helt annat sätt än om man bara sitter hemma och läser in kurslitteratur och sedan tentar av den.
Minst antal seminarietimmar - 0,2 per vecka i snitt över terminen - har den som läser Östeuropakunskap A. Enligt prefekten Stefan Hedlund har frågan om seminarier aldrig aktualiserats från studenthåll, och inte diskuterats på institutionen.
- Det är en avvägningsfråga vilken undervisningsform man lägger pengarna på. Vi har inte upplevt det som ett problem att vi inte har seminarier. Men det är möjligt att vi borde föra ett resonemang om det.
Gullög Nordquist är prefekt på Institutionen för arkeologi och antik historia, där A-kursstudenterna i Antikens kultur och samhällsliv bara har undervisning två timmar i veckan.
- Det är ett stort problem, och framför allt en fråga om resurser. Vi har haft en period med dålig ekonomi och tvingats skära ner på undervisningen.
Kan ni erbjuda en fullgod utbildning med två timmar i veckan?
- Ja, vi erbjuder en bra utbildning. Men vi skulle kunna göra ännu mer och ta hand om studenterna mer individuellt med mer pengar.
Vicerektor Lars Magnusson menar att problemet med lite undervisning inom humsam inte är nytt, och ytterst handlar om att man får hälften så mycket pengar per utbildningsplats av staten som de andra vetenskapsområdena.
- Det är grundproblemet. Men sedan bör man också se över vad som kan göras inom de ekonomiska ramarna, och det tänker jag påbörja en diskussion kring.
Men Kristina Persdotter underkänner argumentet att allt handlar om vilken prislapp statsmakterna sätter på de olika utbildningsplatserna.
- Universitetet kan prioritera fritt hur man fördelar sina pengar. Man måste ta ansvar för att alla studenter får en rimlig tillgång på lärarledd tid.
Kristina Persdotter konstaterar att kåren fick en stor uppslutning kring sitt krav på minst tio undervisningstimmar per vecka, som man kampanjade för på olika campus i förra veckan.
- 80-90 procent av studenterna var jättepositiva, lite beroende på var vi var. I Engelska parken kom många fram spontant och sa Ja, vad bra , medan man på BMC kanske skrev på vår namninsamling mer som en solidarisk handling med andra studenter.
