Allt fler fall av fusk upptäcks

2003 anmäldes 21 studenter för fusk vid universitetet. Året därpå var de 28 stycken, och 2005 och 2006 anmäldes 36 studenter per år för fusk.
- Det är en klar ökning, konstaterar universitetsjurist Magnus Hallberg.
Som Ergo rapporterat om tidigare är det framför allt anmälningarna om plagiat som har blivit fler; förra året gällde 29 av anmälningarna misstänkt plagiat. Samtidigt som allt mer information finns att hämta på internet, använder allt fler institutioner systemet Urkund för att söka igenom inlämningsuppgifter efter plagiat.
Anne Björck är en av två studentrepresentanter i universitetets disciplinnämnd, som avgör anmälda fuskärenden. Hon menar att det finns två huvudkategorier studenter som fuskar. Dels de väldigt duktiga, som hade toppbetyg på gymnasiet och vill fortsätta att prestera lika bra. Den andra gruppen är de riktigt svaga studenterna.
Slarv kan också ligga bakom. Det är till exempel vanligt att juriststudenter, som får ta med sig en stor mängd litteratur och anteckningar till tentorna, får med sig några otillåtna papper. Men jurister anmäls också relativt ofta för plagiat. Hans Eklund, studierektor på Juridicum, tror att det huvudsakliga skälet är betygshetsen på juristprogrammet.

En fjärde kategori är de som inte är medvetna om att de gör sig skyldiga till fusk - även om de enligt Anne Björck är ganska få.
- Det är kanske inte alltid glasklart var gränsen går för otillåtet samarbete vid en hemtenta. Och man kan ha lärt sig olika regler för källhänvisning beroende på vilket gymnasium man kommer ifrån - kanske i synnerhet om man inte har gått på ett svenskt gymnasium.
Därför är det viktigt att institutionerna är väldigt tydliga med vad som gäller, menar hon.
Den som anmäls för fusk får yttra sig skriftligt, men uppmanas också att sitta med när nämnden ska avgöra ärendet. Enligt Anne Björck har man mycket att vinna på det.
- Man får ge sin version, vilket är viktigt eftersom institutionen är där och ger sin. Och man signalerar att man är välvilligt inställd och tar det inträffade på allvar.

Samtidigt tycker många att det är en påfrestande situation att inför rektor och flera jurister behöva konfronteras med fuskanklagelserna. Till formen liknar mötet i nämnden en huvudförhandling i domstol. Studenter som har erkänt är ofta väldigt nervösa och ångerfulla, berättar Anne Björck.
- En vanlig förklaring är att man har befunnit sig i en pressad situation. Man har kanske inte läst boken man har hemtenta på, och vill inte ta en omtenta. I stället går man ut på internet. Det är synd att folk inte alltid tänker på konsekvenserna. Att bli avstängd ett par månader kan försätta den som pluggar på program i en väldigt jobbig situation.
Den som blir avstängd stängs av från hela universitetet, inklusive biblioteken. Och även om många institutioner gör sitt bästa för att man ska kunna komma ikapp efteråt kan man ha missat obligatoriska moment och tvingas vänta ett år för att ta igen dem.
Trots att det är lätt att tycka synd om ångerfulla studenter är det viktigt att fusk upptäcks och sanktioneras, tycker Anne Björck. Dels för att värna om utbildningskvaliteten vid Uppsala universitet, men också för alla de studenter som inte fuskar utan sliter och kämpar med sin uppsats eller tenta.
Samtidigt tror hon att mörkertalet är stort; en handfull tentavakter ska ofta vakta hundratals studenter, och alla institutioner använder inte Urkund. Urkund hittar inte heller alla fall av plagiat, vilket Ergo tidigare rapporterat om.
För att minska fusket tror Anne Björck på att avdramatisera akademiska studier.
- Man måste förstå att det är okej att göra en omtenta någon gång. Man pluggar ju i flera år - att ta ett par omtentor är inte så farligt, jag har själv gjort det.