Klassamhället under lupp
Trots ansträngningar för att minska snedrekryteringen till högskolan är det fortfarande så att en betydande majoritet av studenterna kommer från en akademisk bakgrund. Fler kvinnor än män söker sig till högre studier och tar i större utsträckning ut examen. Ändå är det männen som tjänar mest. Fortfarande. Statistik från Statistiska centralbyrån visar att löneutvecklingen under de senaste tio åren i stort sett är densamma för kvinnor och män med en liten övervikt för kvinnorna, men att männens lönenivåer generellt är högre. Kvinnorna finns till lika delar i privat och offentlig sektor medan männen till åttio procent återfinns inom den privata sektorn. Kvinnor och män har olika yrken och männens yrken värderas högre. Redan valet av gymnasieprogram separerar kvinnor och män, något som sedan manifesteras inom den högre utbildningen.
Gapet mellan de med låg respektive hög inkomst är idag större än när Statistiska centralbyrån började göra sina mätningar för drygt trettio år sedan. Lönerna har ökat på alla håll i samhället, men ökningen är betydligt större i de övre skikten. Klasskillnaderna är kanske allra tydligast för klassresenärerna, enligt Lena Sohl, doktorand vid institutionen för sociologi på Uppsala universitet.
- Klassresenärer överskrider klassgränser, även om det innebär vissa svårigheter. En intressant fråga är i vilket samhälle klassresorna görs - är det samma sak att göra en klassresa i ett framväxande Välfärdssverige med högkonjunktur, eller att läsa vidare under en lågkonjunktur, när arbetsmarknaden är osäker?
Hon berättar hur arbetarklassen har utvidgats, från att främst ha förknippats med industriarbetare, till att idag innefatta även de som arbetar inom servicesektorn. En annan samhällsförändring har skapat en helt ny underklass. Till skillnad från den tidigare arbetskraftsinvandringen där de invandrade snabbt fick arbete och kom in i samhället, hamnar många av dagens invandrare utanför på grund av diskriminering. En lång rad faktorer bestämmer klass och det kan vara svårt att utreda begreppet, då dagens samhälle är så komplext. Det är nödvändigt att titta på samtliga aspekter: maktordningar, samhällsstrukturer, ålder, kön och etnicitet bland annat.
- Utbildningspolitikens mål att bryta snedrekryteringen kan sägas ha en baksida, eftersom arbetarklassen lätt kan framstå som något man måste vilja lämna. Det är mycket skam inblandad, klass är så nära förknippad med makt. Känslan av att inte duga, och att inte ha råd med saker som andra har.
Lena Sohl skriver sin avhandling om kvinnor som gör klassresor, både uppåt och nedåt, och har skrivit flera artiklar i ämnet, bland annat i tidningen Bang. I en text tar hon upp medelklassens privilegium att välja vad de vill visa upp utåt, som att till exempel bära kläder som inhandlats secondhand.
En person med dålig ekonomi vill inte skylta med sitt armod, men har oftast inte möjlighet att välja något annat än det billigaste alternativet. Främst är det ensamstående med barn som har svårt att få pengarna att räcka och som måste avstå saker eller ta lån för att få ekonomin att gå ihop, enligt statistik från Statistiska centralbyrån. Vanligast är att man avstår från att köpa kläder eller att resa på semester, men ensamstående med barn tvingas dra ner på det mesta, telefon och tandvård till exempel. Barn till ensamstående föräldrar löper en markant ökad risk för fattigdom, var fjärde jämfört med var tionde för barn till samboende föräldrar. Andra faktorer är föräldrarnas ålder, utbildningsnivå och om barnet har utländsk bakgrund eller inte. Dessa egenskaper har nämligen stor betydelse för de vuxnas position på arbetsmarknaden.
Det finns grupper som har fått det betydligt sämre, då framför allt arbetslösa och studerande. Unga har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden som är mycket osäker. Antalet tidsbegränsade anställningar har ökat och arbetslösheten slår hårt mot de som ännu inte hunnit etablera sig. Ändå är utbildningsnivån hos unga idag högre än tidigare, kraven på kompetens ökar samtidigt som antalet arbeten minskar. I dåliga tider, som nu när vi går in i en lågkonjunktur, börjar fler att studera och klass är i allra högsta grad närvarande på universitetet. Enligt Lena Sohl är universitetet en plats där medelklassnormer råder, vilket sätter avtryck på den kunskap som lärs ut.
- Frågan om undervisning och klass är väldigt central för ett universitet. Vad lär man ut och hur? Historien är ju i stor utsträckning skriven ur ett medel- och överklassperspektiv.
Och av män, kanske ska tilläggas, liksom flertalet högre tjänster på universitetet innehas av män. Man kan dock se att kvinnor i allt större utsträckning väljer klassiskt manliga utbildningar, som teknik och naturvetenskap. Däremot finns inte denna trend hos männen, som blir allt färre på klassiskt kvinnliga utbildningar, främst inom undervisning. En förklaring kan vara lägre löner och sämre arbetsvillkor, vilket ofta är fallet i branscher som domineras av kvinnor. En annan nedslående utveckling är lönedumpningar inom yrken där män tidigare varit i majoritet, men där kvinnor nu börjar ta sig in.
- I samhällsdebatten talas det ibland om att klasskillnader inte spelar någon större roll. Men statistiken visar att det har stor betydelse på många områden, inte minst för hälsa och dödlighet. Medelklassens dominans i dagens samhälle, och betoningen av ideal som individualism, kan vara ett sätt att förstå varför vissa hävdar att klasskillnader inte finns i dag.
Lena Sohl påpekar att det finns en otrolig spänning i att vilja frigöra sig, men samtidigt vara lojal mot den klass man ursprungligen tillhört.
- Var man kommer ifrån betyder oerhört mycket. Att byta samhällsklass är en process som måste upprätthållas livet igenom. Många klassresenärer har också en stark lojalitet med den klass de kommer ifrån - de både vill och vill inte förändras.
