Tobias Krantz håller kursen

Det sägs ofta att grundutbildningens resurser har urholkats på senare år. Delar du den bilden?
- Jag håller med om att vi behöver göra mer satsningar. Regeringen har redan gjort en del och jag ser gärna att vi gör mer i ett långsiktigt perspektiv. Det handlar dels om själva resursnivån men också om hur vi fördelar pengarna. I forskningspolitiken inför vi nu ett system där en större del av pengarna fördelas utifrån vilken kvalitet man har i forskningen och jag hoppas att vi kan införa ett system också när det gäller grundutbildning där de lärosäten som har hög utbildningskvalitet får lite mer pengar.
Bör det finnas en miniminivå för antalet lärarledda timmar?
- Vi har en ambition att lärosätena ska vara självständiga. Därför är jag tveksam till att införa centrala direktiv på det här området. Men jag ser gärna att det pågår en debatt och att Sveriges förenade studentkårer och andra driver på i frågan.

Hur ska studenterna kunna informera sig om den utbildning lärosätena erbjuder innan de väljer studieort?
- Det är inte förbjudet att skapa rankinglistor och det ser jag gärna att många gör, för studenterna har ju rätt att göra informerade val. Sedan jobbar vi med att inom ramen för Högskoleverkets verksamhet få till stånd statliga utvärderingar som ska ligga till grund för det kvalitetsbaserade resurstilldelningssystem för grundutbildningen som vi hoppas kunna införa. Det kommer ju också att bli viktigt för studenterna när de gör sina val: om en högskola har fått lite mer pengar, ja då är det kanske en bra högskola.
När ska det kvalitetsbaserade systemet för resurstilldelning införas?
- Jag vågar inte säga exakt när det kommer att införas men det har hög prioritet för mig.

Vad bör göras åt den sociala snedrekryteringen till högskolan?
- Det är ett komplext problem som kräver många olika åtgärder. En sak är politiken för grundskola och gymnasium: om skolan uppmuntrar till lärande och fortsatta studier hoppas vi att det ska påverka viljan att söka vidare till högskolan. Det handlar också om att studiemedelssystemet ska vara tillräckligt bra. Man ska inte känna att man måste skuldsätta sig över öronen för att kunna bedriva högre studier. En tredje sak är utbildningspremien. Vi har från Folkpartiets sida tryckt på för att man ska höja brytpunkten i skatteskalan så att det verkligen ska löna sig att utbilda sig. Det tror jag också spelar roll för att motverka social snedrekrytering. Har man föräldrar som är akademiker är det i sig ett starkt argument för att man ska gå vidare till akademiska studier själv men har man inte det är andra drivkrafter viktigare.
Är inte ändringar i skatteskalan ett trubbigt verktyg med tanke på att många traditionella arbetaryrken är högre avlönade än många akademikeryrken?
- Jag talar om det som man kan åtgärda från politiskt håll. Mycket ligger på arbetsmarknadens parter, den lönepolitik som arbetsgivare och arbetstagare bedriver. Vi har ett stort problem att främst unga kvinnliga akademiker kommer ut i yrken med väldigt låga löner. Jag vill uppmuntra arbetsmarknadens parter att tänka igenom vilka satsningar man gör på olika grupper. Det behövs nytänkande både från arbetsgivare och från arbetstagarorganisationer.
Vad tycker du om positiv särbehandling för att motverka snedrekrytering?
- Det är en aktuell fråga, inte minst i Uppsala. Det pågår ju en rättsprocess och det vore olämpligt för mig att kommentera det fallet. Det är viktigt att de regler som finns uppfattas som rättvisa av dem som söker. Akademin ska vara ett område där alla behandlas utifrån sina meriter oavsett etnisk bakgrund, kön och så vidare. Det är en viktig princip för mig. Men exakt hur vi kommer att hantera den här frågan får vi återkomma till.

Kårobligatoriet avskaffas nästa år och stödet till studentkårerna blir lägre än vad regeringens egen utredare föreslog. Tror du att kårerna kommer att överleva?
- Det är upp till kårerna själva - det är själva poängen med att vi nu har en frivillig anslutning istället för en kollektivanslutning. Det här är en viktig liberal reform. Jag tycker att det har varit oacceptabelt under alla år att just studenter ska tvingas in i en förening. Också studenter ska ha rätt till föreningsfrihet, det är en av de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna att få vara med i vilka föreningar man vill. Det är bakgrunden till den här reformen. Ytterst avgörs studentkårernas framtid av hur duktiga de är på att rekrytera studenter. Jag tror att det finns en framtid för kårerna, givet att de tar sig an den utmaningen på ett positivt och bra sätt.
Om kårerna misslyckas och går under, hur ska då studenterna kunna utöva sin lagliga rätt till inflytande vid sitt lärosäte?
- Det är en politisk uppgift att se till att studenterna har inflytande på lärosätena. Det är också skälet till att vi tillför pengar till systemet när vi nu avvecklar kårobligatoriet. Vi hade kunnat säga att det är helt upp till studentkårerna att sköta detta och inte tillfört några pengar alls. Jag är en varm anhängare av studentinflytande. Det ska vi stötta på många sätt men inte genom tvångsanslutning.

Anser du att studiemedlet bör höjas?
- Det har släpat efter under väldigt lång tid. Jag tycker att en reform är angelägen av det skälet. Studiesociala kommitténs analys pekar ju också på att det behövs en höjning. Samtidigt har vi en mycket tuff ekonomisk situation och varje ny utgift måste prövas mot att klara statsfinanserna och också andra angelägna utgifter. Mer än så kan jag inte säga just nu.

Autonomiutredningen har föreslagit att lärosäten inte längre ska vara statliga myndigheter. Vad tycker du om det?
- Exakt var vi landar när det gäller Autonomiutredningen är inte klart. Men färdriktningen är viktig och jag tycker att det är orimligt att vi betraktar universitet och högskolor som vilka statliga myndigheter som helst. De har ett specifikt uppdrag: att söka och förmedla kunskap. Det kräver stor frihet för att lyckas med det. Det är klart att politiker anger ramar men vi ska inte gå in och peka med hela handen och detaljstyra. Dels av moraliska skäl - kunskapen ska vara fri - men också ur ett effektivitetsperspektiv: vi vet att länder som har friare högskolor lyckas bättre med utbildning och forskning än de som har en mer styrd högskola.

Regeringen planerar att införa avgifter för utomeuropeiska studenter. Varför?
- Anledningen är att nästan alla andra länder i världen tar betalt för studier. Svenska studenter som åker utomlands måste betala för sig. I en tid när många studenter har finansieringen säkrad, via till exempel stipendier i hemlandet, verkar det dumt att svenska skattebetalare ska subventionera utbildningen. Jag vill understryka att vi inte tänker införa avgifter för svenska studenter.