Om plagiat tvista även de lärde

En student som fälls i universitetets disciplinnämnd får räkna med varning eller avstängning i högst sex månader. Efter det kan studenten återvända till sina studier, men uppehållet kan vara kännbart då CSN underrättas. För vissa studenter kan det dröja ett år innan de kan återuppta studierna på grund av att vissa kurser inte ges varje termin. Det lönar sig alltså att tänka efter innan man går till tentan med fickorna fulla av fusklappar. Tyvärr är det inte lika lätt att avgöra vad som är plagiat och inte.
Ann-Sofie Henriksson vid avdelningen för universitetspedagogisk utveckling har skrivit en rapport om hur man förebygger plagiat. En rapport som hon menar kan användas av lärare vid universitetet för att undvika disciplinärenden.
- Idag råder det osäkerhet bland både lärare och studenter var gränsen ska dras mellan plagiat och vedertaget vetenskapligt skrivsätt, och man är inte heller överens om vad som är allmänkunskap och som därmed inte måste refereras eller citeras. Det kan vara stora skillnader även bland lärarkollegorna inom en och samma institution - och då är det förstås svårt för studenterna att veta var gränsen går.

Mörkertalet är enligt Ann-Sofie Henriksson sannolikt stort. Betydligt fler plagierar än de som anmäls till disciplinnämnden.
- Lärare berättar ofta för mig att man underkänner studenten istället för att anmäla. Studenten får då göra om momentet. Vi lärare borde undervisa mer i källkritik och källhantering. Det man betygsätter idag är ofta resultatet och inte vägen dit. Man skulle kunna jobba mer med själva skrivprocessen. Det delas ut riktlinjer och sedan tas det för givet att studenterna kan, men att få information är inte detsamma som att förstå och kunna. Dessutom skulle vi behöva få till stånd en ökad samsyn inom lärarkollegiet, kring hur riktlinjerna ska tolkas.
Utländska studenter är enligt Ann-Sofie Henriksson överrepresenterade i ärenden som rör plagiat i vissa länder, till exempel Storbritannien. Hon berättar att många av dessa kommer från studiekulturer där man som student inte alls ska tycka själv utan bara återge auktoriteters åsikter, vilket skiljer sig från den svenska kulturen, där egen analys och kritiskt tänkande efterfrågas och premieras. Något som bidrar till att utländska studenters plagiat upptäcks är att de har svårare att dölja skarvarna som uppstår i texten, mellan det egenproducerade och text lånad av andra, eftersom de skriver på ett annat språk än sitt modersmål.

Enligt Magnus Hallberg, universitetsjurist, uppger en del studenter bristande förmåga att lösa uppgiften, och stress, som orsaker till varför de fuskat. Ann-Sofie Henriksson nämner även rädslan att bli av med studiemedlet om man inte tar de nödvändiga poängen.
- Medan studenterna i min undersökning svarade att de trodde att andra studenter plagierar på grund av tidsbrist trodde lärarna att studenterna inte hade förstått vad plagiat var, så man kan väl säga att studenterna själva ser mer krasst på saken, även om det i många fall förhåller sig på det sätt som lärarna tror. Sedan ser det väldigt olika ut beroende på vilket ämne det rör sig om, vilken institution och vilken fakultet. Det som är kutym inom vissa områden kan vara uteslutet inom andra, och gränserna för vad man bör ha källhänvisning till, vad som inte är allmänkunskap, förskjuts i takt med att studenterna blir mer och mer kunniga inom ett ämne, förklarar Ann-Sofie Henriksson.

Hon berättar att de flesta lärare agerar när de stöter på plagiat, men att många drar sig för att anmäla, eftersom de anser en anmälan till disciplinnämnden vara alltför tungrodd.
- Rättviseaspekten är viktig - alla studenter ska känna att det krävs ett visst arbete för att få betyg. Allra viktigast är ändå lärandet - om studenterna inte gör jobbet själva lär de sig inte lika mycket. Jag ser därför hellre att vi börjar arbeta förebyggande, än fokuserar på att sätta dit studenterna i efterhand. De flesta som hamnar i disciplinnämnden tillhör vad jag förstår redan en utsatt grupp som ofta har bekymmer med sin studiegång. Istället för att använda Urkund i syfte att upptäcka fusk skulle man kunna använda verktyget för självsanering, det vill säga att studenterna själva får testa sin text och vid behov arbeta om den.

ÅTGÄRDER MOT FUSK
Högskoleförordningen säger att lärosäten får vidta åtgärder mot studenter som på olika sätt försöker vilseleda vid prov eller annan studieprestation. Ett trettiotal studenter fälls årligen för fusk vid Uppsala universitet. Fusk delas in i fyra olika kategorier: fusklappar, plagiat, otillåtet samarbete och förfalskning av dokument. Siffran har varit relativt stabil de senaste fem åren, men sedan 2006 har det skett en omfördelning och plagiaten utgör nu de flesta ärenden av fusk i disciplinnämnden. Ungefär lika många studenter fälls för fusklappar som för otillåtet samarbete, medan förfalskning av dokument är mer ovanligt.
Vad gäller plagiat, använder Uppsala universitet sedan 2004 Urkund som verktyg för att jämföra studentarbeten med redan existerande texter. Den lärare som upptäcker något misstänkt kan gå vidare med en anmälan till universitetets disciplinnämnd, som ger studenten ifråga en möjlighet att yttra sig över anmälan. Sedan är det upp till rektor om ärendet ska hänskjutas till disciplinnämnden. Om så sker kallas studenten tillsammans med en representant för den anmälande institutionen. Fälls studenten är det varning eller avstängning i högst sex månader som gäller. Beslutet sparas vid universitetet, men anges inte i examensbeviset.