Härskartekniker och motstrategier

Man brukar tala om fem härskartekniker: osynliggörande, förlöjligande, undanhållande av information, dubbelbestraffning samt påförande av skuld och skam. Dessa myntades 1976 av Berit Ås, Norges första kvinnliga partiledare, och går ut på att förtrycka andra och att bevara ojämlika maktförhållanden.
- Genom att härskarteknikerna uppmärksammas kan de oskadliggöras och det finns både motstrategier och bekräftartekniker att ta till. Ofta används härskarteknikerna omedvetet, men resultatet blir detsamma som om de skulle ha använts medvetet. Det är viktigt att komma ihåg att det handlar om ett maktutövande och att problemet inte ligger hos den person som utsätts, säger Karin Tillberg, jämlikhetsansvarig på Uppsala studentkår.
Den första härskartekniken; osynliggörande, går ut på att förminska dig som person genom att till exempel ignorera det du säger. Här ska du stå på dig och direkt visa att du inte accepterar beteendet. Genom att bekräfta andra använder du dig av motsvarande bekräftarteknik. Förlöjligande hanteras bäst genom att direkt fråga vad personen menar med sitt uttalande och genom att seriöst bemöta och stötta den person som utsätts.
- Undanhållande av information sker när några från gruppen diskuterar frågor och nästan tar beslut - trots att inte alla är med. Pubbesök och fotbollsmatcher är exempel på sådana informella mötesplatser. Här ska man direkt ifrågasätta att man inte tillfrågats att vara med. För att bekräfta ska man informera och inkludera alla som är berörda, säger Karin Tillberg.

Dubbelbestraffning går ut på att ge dig en upplevelse av att oavsett vad du gör så är det fel. Till exempel om andra blir arga för att du måste gå tidigare för att du ska hem och plugga och sedan kommer med gliringar för att du inte sköter dina studier tillräckligt väl. Dubbelbestraffning bekräftas genom dubbelbelöning och hanteras genom att tänka igenom och prioritera vad som är viktigast. Den femte härskartekniken; påförande av skuld och skam handlar om känslor som påförs utifrån och som egentligen inte har med dig att göra. Men på grund av att känslor upplevs inifrån kan den här härskartekniken vara mycket svår att upptäcka. Det som hjälper är att fundera på varför dessa känslor uppkommit och genom att sätta ord på känslorna. Det du kan göra för andra är helt enkelt att bekräfta dem genom att backa upp dem.
- Retorikern Elaine Bergqvist (som skrivit boken Härskarteknik - den fula vägen till makt, reds anm.) benämner härskarteknikerna något annorlunda. De fem nämnda anser hon gäller främst kön, men istället går hon in på och definierar sju tekniker som utövas oberoende av kön, etnicitet, klass eller andra maktfaktorer, förklarar Karin Tillberg.

Dessa sju härskartekniker är: projiceringsmetoden, genom vilken den som utövar härskartekniken lägger problemet på någon annan istället för att handskas med det själv, komplimangsmetoden, där komplimangen är en förtäckt order (Du är den enda som klarar uppgiften.). Stereotypmetoden, som kan användas för att utesluta någon (Vi trodde inte att du som är kvinna var intresserad av att följa med på fotbollsmatchen.), osynliggörande, hierarkimetoden (Du jobbar för mig - gilla läget ), tidsmetoden (Du är för gammal - du har inte koll. eller Du är för ung - du har ingen erfarenhet.) och den självförvållade härskartekniken, i vilken man nedvärderar sig själv inför andra genom att till exempel börja ett föredrag med att säga: Jag är inte så påläst, men....
- Elaine Bergqvist vill informera om motstrategierna. Blir du utsatt för en härskarteknik så ska du spegla den på ett lugnt och sansat sätt. Till exempel genom att ställa direkta frågor av typen: Varför frågade ni inte mig om jag ville följa med på fotbollsmatchen - beror det på att jag är kvinna och ni inte trodde att kvinnor kunde vara intresserade av fotboll?

Situationer där du som student löper risk att drabbas är när du konfronteras med personer som sitter på olika maktpositioner. Som studentrepresentant i något av universitetets beslutande organ, i relationen med en handledare, eller i seminariegruppen, där det oftast finns en informell hierarki.
- Med en platt struktur skulle man kunna undvika mycket av det här. Det handlar inte så mycket om en viss människotyp, utan mer om strukturer och situationer, konstaterar Karin Tillberg.