Kåren fortsätter representera alla studenter

En inte ovanlig fråga som kårens studiebevakare får från studenter när de är ute och informerar är vilken hjälp man kommer att få från kåren om man inte går med. Enligt Studentkårsförordningen är en studentrepresentant i ett organ vid högskolan skyldig att representera alla studenter inom organets ansvarsområde. Skulle det vara så att det inte finns någon studentkår som ansvarar för ett visst verksamhetsområde inom universitetet, så är det universitetets uppgift att anordna direkta eller indirekta val av studentrepresentanter. Svaret på frågan är således att man oavsett medlemskap i kåren har rätt till representation i universitetets olika organ.
Däremot kan Uppsala studentkårs verksamhet komma att förändras beroende på hur mycket pengar man har att röra sig med. Statsbidraget på 105 kronor per helårsstudent (som minskar ju fler studenter som läser vid Uppsala universitet, då bidraget består av en klumpsumma) motsvarar inte kostnaderna i dagsläget. Kåren har därför äskat medel från universitetet, men inga beslut är ännu tagna. Först måste universitetet ta ställning till vilka studentsammanslutningar som kommer att vara kårer, vilket de kan göra först när ansökningarna trillar in någon gång i februari. Som det ser ut nu handlar det om ren formalia – universitetet har gått ut och sagt att endast de som är studentkårer idag kommer att kunna vara det under den första perioden på tre år, som startar den 1 juli 2010. Med andra ord; Uppsala studentkår och Farmacevtiska studentkåren.
När det formella beslutet är taget, vilket sker vid Konsistoriesammanträdet den 14–15 april, kommer man att lämna besked om hur mycket pengar man beviljar respektive kår. Men förhandsbesked kommer att lämnas redan i februari, så att kårerna kan börja planera för nästa verksamhetsår. Skulle de beviljade medlen vara mindre än de äskade, och skulle antalet medlemmar drastiskt minska finns det en risk att kåren i framtiden inte längre kommer att kunna erbjuda det individuella stöd den gör idag.

Studenter som väljer att inte gå med i kåren kommer inte ha rätt att rösta i kårvalet, och förlorar därmed det politiska inflytandet gentemot Uppsala universitet. En risk med detta är en ännu större grupp passiva studenter – motsatsen till vad regeringen ville med avskaffandet av kårobligatoriet. En tänkbar följd av att färre studenter väljer att vara med i kåren är mindre pengar, färre engagerade och i slutändan en nedbantad verksamhet.
På så sätt drabbas även medlemmarna – inte bara genom att verksamheten bantas ned, utan även genom att en liten grupp studenter för samtliga studenters talan. Det har länge riktats kritik mot kårens partipolitiska struktur – risken är att politiken som förs kommer att bli alltför ensidig när en allt mindre grupp studenter engagerar sig.