Lärarutbildningen görs om
Den stora skillnaden i förslaget jämfört med dagens lärarutbildning är att den delas upp i fyra examina: förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. Utbildningarna anpassas till undervisning i olika årskurser, innehållet blir tydligare reglerat och praktiken knyts till studenternas olika inriktningar.
– Vi tycker att regeringen gjort bra val vad gäller ämnena för grundskolans senare år och gymnasiet, men ställer oss kritiska till bristen på ämnesdjup för årskurs 1–3. Vidare förstår vi inte varför man valt att lyfta ut förskollärarna från grundlärarexamen med tanke på hur mycket arbete man lagt de senaste tio åren på att få in förskolan i systemet, säger Caroline Liberg, dekanus på utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Uppsala studentkår kritiserar införandet av fasta ämneskombinationer, som man menar kommer att inskränka studenternas möjligheter att välja och byta inriktning.
– Det bästa med den nuvarande utbildningen har varit just flexibiliteten, säger Hanna Mörck, utbildningspolitiskt ansvarig på kåren.
Lärosätena kommer att bli tvungna att ansöka om ny examensrätt under våren, men propositionen lämnar inga närmare besked om vilket underlag som ska lämnas in eller när detta ska ske.
– Det blir en stressad situation, då allt ska ske i sista minuten. Vi känner oss faktiskt ganska vanmäktiga inför detta, säger Caroline Liberg.
Vidare finns ett förslag om att lämplighetspröva studenter i samband med antagningen till de olika lärarutbildningarna, något som både universitetet och kåren ställer sig frågande inför. Man välkomnar initiativet, men undrar hur det ska ske rent praktiskt och ekonomiskt när man har närmare 1000 sökanden varje år.
– Det måste till goda mätinstrument för en sådan här prövning, så att man inte sorterar bort lämpliga lärarstudenter. Vi vill knyta de bästa studenterna till utbildningen, säger Caroline Liberg.