Kåren ska bilda sektioner
Dagens struktur kommer att ersättas av lokala, delvis självstyrande sektioner, som är baserade på fakulteter eller campus. Sektionerna är tänkta att länka samman de lokala studieråden och studentrepresentanterna med kåren centralt, genom studiebevakarna. Syftet är att kårmedlemmarna också ska få tillgång till lokal representation, då sektionerna ska kunna tycka olika i frågor där åsikterna skiljer sig åt mellan olika utbildningar. Däremot måste de olika sektionerna skriva under kårens centrala åsiktsprogram. Kåren kommer även fortsättningsvis att ha huvudansvaret.
– Det är viktigt med struktur när man har olika sektioner. Därför måste det finnas en tydlig delegationsordning mellan kåren och sektionerna. Vi vill inte att det ska uppstå konflikter, säger kårens ordförande Kristina Ekholm.
Sektionerna kommer att styras av sektionsråd, bestående av representanter från studieråden och de lokala studentföreningarna. Sektionsråden kommer att ha ansvar för all studiebevakning och studiesocial verksamhet inom respektive sektions verksamhetsområde, och rätt att yttra sig över remisser som kåren besvarar, samt ha avgörandet vad gäller yttranden som endast rör den egna sektionen. Sektionerna kommer att rekrytera studentrepresentanter lokalt, och bör enligt kåren byggas kring studiebevakarna, som väljs av sektionerna, men tillsätts av kåren. Idag finns 17 studiebevakare, tillsatta på 25, 33 eller 50 procent. Målsättningen är att ha 10 heltidsarvoderade studiebevakare, minst en på varje fakultet. Ännu är det inte klart hur kontakten med kåren centralt ska skötas, men studiebevakarna kommer att fungera som kårens förlängda arm.
– Sektionernas budgetar kommer att ligga som poster i kårbudgeten. De kommer att få ett basbelopp, med möjlighet att få mer, som en morot. Ju fler medlemmar – desto mer pengar kommer de att få.
Genom att bilda sektioner och decentralisera verksamheten hoppas kåren att det kommer att bli lättare att rekrytera medlemmar och förbättra servicen för dessa. Kåren kommer att vara närvarande ute på campus, samtidigt som den centralt kan fokusera på remisser, breddad rekrytering, jämlikhet, bostadsfrågor och samordning av åsikter. Kåren kommer att vara universitetets dialogpartner även i framtiden.
– Vad gäller de frågor som rör alla studenter är det viktigt att vi visar en enad front. Den stora skillnaden jämfört med idag är att en del av makten flyttas till lokal nivå. Syftet är att studenterna ska kunna identifiera sig med kåren och känna att de har större möjligheter att påverka.
KÅRUGGLAN I BLÅSVÄDER
Ergo belyser i en serie under våren konsekvenserna av kårobligatoriets fall.