Lärarstudenters kritik tas på allvar
Uppsala studentkårs arbetsmiljörapport var ingen rolig läsning för utbildningsvetenskapliga fakultetens dekanus Caroline Liberg. Lärarstudenterna var mer missnöjda med sina lärares tillgänglighet, förmåga att lära ut, inspirera och ge återkoppling än någon annan studentgrupp. 35 procent av de svarande uppgav att psykisk ohälsa eller stress har varit ett hinder för att lyckas med studierna, att jämföra med 25 procent i genomsnitt på universitet.
– Det var tufft att läsa att vår fakultet har så pass många missnöjda studenter, säger Caroline Liberg.
Hon var dock tveksam till om underlaget i kårens undersökning – 108 studenter från två kurser vid det allmänna utbildningsområdet (AUO) – verkligen var representativt. Därför har nu utbildningsvetenskapliga fakulteten gjort en egen undersökning om hur studenterna vid fakulteten upplever sin arbetsmiljö. 703 lärarstudenter nbsp; fördelade på sammanlagt sex kurser inom AUO och tretton kurser med olika inriktningar har svarat på enkäten.
När kårens undersökning genomfördes höll lärarstudenterna till på Seminariet. Sedan dess har de flyttat till nya lokaler i Blåsenhus. Därför valde fakulteten att utelämna den fysiska arbetsmiljön i sin enkät för att istället koncentrera sig på frågor om den psykosociala arbetsmiljön.
AUO-kurserna får överlag sämre betyg än genomsnittet. Sett över alla kurser är generellt en större andel lärarstudenter positiva i utbildningsvetenskapliga fakultetens undersökning än i kårens. På många punkter ligger man på ungefär samma nivå som genomsnittet för universitetet i kårens undersökning.
Men det finns några områden där hela fakulteten klarar sig dåligt. Bland annat tycker en stor andel av studenterna på många kurser att de krav som ställs är för otydliga.
– Många studenter lyfter fram det i kommentarerna: Vad är det man ska ha gjort? När ska det vara klart? Det leder till stress.
Många kurser ligger också sämre än genomsnittet när det gäller lärarnas tillgänglighet.
– Lärarna har många studenter och stor arbetsbelastning. Det är svårt att hinna med. Samtidigt kan vi inte bortse från att vi ligger påtagligt sämre till än universitetet generellt.
Studentinflytande är ännu ett område där många lärarstudenter är missnöjda.
– Det är ett stort problem att lärarutbildningen med en tiondel av alla universitetets studenter har ett så svagt studentinflytande, säger Caroline Liberg.
11 procent av de svarande, 72 stycken, uppger att de blivit diskriminerade av en lärare. Upprörande, menar Caroline Liberg.
– Här gäller nolltolerans. Det finns inte på kartan att vi får släppa ur oss nedsättande kommentarer om studenterna, säger hon.
I enkäten ombads studenterna tala om på vilket sätt de blivit diskriminerade. Bara en handfull uppger att de blivit diskriminerade i lagens mening, alltså på grund av kön, etnicitet eller liknande. De flesta säger sig ha blivit illa behandlade utan att ange någon särskild diskrimineringsgrund.
– Vad jag förstår handlar det ofta om att en lärare har sagt att studenten är korkad.
Fakultetens båda institutioner ska i slutet av maj rapportera vad som ska göras för att förbättra tydligheten i utbildningen, studentinflytandet och lärarnas tillgänglighet samt hur diskriminering av studenter ska elimineras. De ska också ta ställning till om kursutvärderingarna ska utökas med frågor om arbetsmiljön.
Planeringen av den nya lärarutbildningen ska göras med hänsyn till resultaten i enkäten.
En ny enkät om fysisk och social arbetsmiljö ska genomföras under hösten.
– Då hoppas vi att det ser något bättre ut.
