De ska locka medlemmar till frivillig kår

Uppsala studentkårs nytillträdda presidialer brukar inte få någon mjukstart inför terminsstarten. Rapporter ska läsas, vakanta poster tillsättas, verksamhetsplan och budget skrivas. Helst ska man hinna synas lite i media också.
För årets ledartrio har sommarmånaderna kanske varit mer hektiska än andra år. Samma dag som de tillträdde, den 1 juli, blev kårmedlemskap frivilligt för studenter, och för kåren innebär omställningen till de nya villkoren en mödosam process. Ett svårlöst dilemma handlar om medlemsrekryteringen kontra arbetet för alla studenters väl. Förhoppningen är förstås att så många som möjligt vill vara med i en frivillig kår.
– Vi kan inte gå in med någon annan inställning. Vi tror på vår verksamhet. Det gäller att vi blir duktiga på att tala om vad vi gör och varför vi behövs, säger Karin Nordlund.

Samtidigt kommer kåren fortsätta att bedriva påverkansarbete och studiebevakning även för dem som väljer att stå utanför – vilket den också är skyldig att göra enligt studentkårsförordningen. Så vilka fördelar får medlemmarna för pengarna?
De nuvarande studentrabatterna på Studentbokhandeln och Studenthälsan kommer att finnas kvar för alla studenter, oavsett kårmedlemskap. På Studenthälsan får nya kunder dessutom ytterligare tio procents rabatt om de är kårmedlemmar. Vad det blir för extra rabatt på Studentbokhandeln utöver de 10 procent som alla studenter får är däremot inte klart. Som majoritetsägare i Studentbokhandeln har kåren visserligen sista ordet i frågan, förklarar Gabriel Ledung.
– Men vi måste också tänka på att det handlar om ett företag som ska klara sig på en extremt tuff marknad. Om vi förhastat lägger till rabatter kan det bli kostsamt för Studentbokhandeln och då skadar vi i förlängningen oss själva eftersom bokhandelns syfte är att pressa kurslitteraturens priser.
På terminsräkningen står det att medlemskap i kåren ger rabatter på Studentbokhandeln. Är det inte ett vilseledande budskap om det sedan visar sig att studenterna får samma rabatt även om de står utanför?
– Jo, fast det handlar ju om två olika rabattnivåer, precis som på Campus 1477. Bakgrunden är att vi förutom uppdraget från universitetet, att företräda alla studenter oavsett medlemskap i studentkåren, även vill att alla studenter ska få tillgång till billig friskvård och billig kurslitteratur genom Studenthälsan och Studentbokhandeln. Samtidigt drivs vi ju till att ge någonting extra till medlemmar nu efter obligatoriets avskaffande och vi diskuterar just nu hur rabatten ska se ut.

En viktig målsättning för det nya presidiet är att knyta ihop kåren centralt med de lokala delarna. I våras tog kårfullmäktige beslut om att bilda lokala, delvis självstyrande sektioner. Förhoppningen är att det vid verksamhetsårets slut ska finnas en fungerande sektion vid varje fakultet. Presidiet kommer regelbundet att träffa representanter för sektionsråden för att på så sätt få en bättre kommunikationsväg till alla de hundratals studenter som är engagerade på lokal nivå.
– Det viktigaste är att nå ut till alla kursombud och representanter i institutionsstyrelser. De ska känna att de har uppbackning från kåren, säger Gabriel Ledung.
Dessutom utökas studiebevakningen rejält, från fem till sexton helårsprestationer.
– Det var någon från universitetet som skojade lite om det: ”Hoppsan, hur mycket skit ska ni gräva fram nu när ni är så många?”, berättar Karin Nordlund.
nbsp;
Bostadsbristen, som i många år varit ett problem för nya Uppsalastudenter, ser i år ut att bli värre än vanligt på grund av det stora antalet nyantagna.
Med erfarenheten från tidigare års bostadskaos har kåren gått ut och varnat nyantagna studenter för att komma till Uppsala och påbörja sin utbildning utan att ha ordnat boende.
– Jag känner till flera studenter som fick avbryta sin utbildning förra hösten eftersom de inte fick någon bostad. De hade varit tacksamma för den varningen och var väldigt besvikna över att ingen hade sagt till dem att det var så här svårt att få bostad, säger Karin Nordlund.
Nyligen blev det klart att Uppsala universitet tillsammans med åtta andra lärosäten får rätt att hyra ut bostäder till studenter. Men universitetet har sagt nej. Karin Nordlund har förståelse för det.
– Universitetet har rätten att förvalta bostäder, vilket ju inte betyder att de kan börja bygga en massa hus. Och det finns inga tomma korridorer någonstans som de kan ta över och hyra ut.
En stor satsning på studentbostäder nu kan leda till stora förluster om några år när studentkullarna minskar igen, menar hon.
– Då blir det kanske grundutbildningspengar som får användas till att täcka upp förlusterna. Det vore inte bra. Universitetet har dock tagit bostadskaoset på allvar och har varit ett stort stöd i hanteringen av akutbostäder.
Karin Nordlund ser hellre förslag som gör det mer attraktivt för andra att bygga.
– Det finns massor med saker som skulle kunna förenkla byggandet av studentbostäder. Idag är fastighetsavgiften på ett studentrum samma som för en lägenhet, vilket gör det dyrt att äga korridorer. Och kravet på ett visst antal parkeringsplatser per hus är onödigt när det gäller studentbostäder.