Ergo synar blockens studentsatsningar

ALLIANSEN

Ni vill höja lånedelen av studiemedlet med 500 kronor nästa år. Det innebär ju i förlängningen att studenterna betalar reformen. Är det rättvist?
Studier är en investering för både individ och samhälle, och därför delar staten och studenterna på kostnaderna för studiemedelssystemet, genom att det är en kombination av lån och bidrag. Höjningen innebär att lånets andel ökar med 1,8 procentenheter, samtidigt som studenterna får 500 kr mer i plånboken varje månad. Det tycker vi är både rimligt och rättvist.

De rödgröna har tre huvudförslag för fler studentbostäder:
1. Sänkt fastighetsskatt för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar .
2. Varje studentkorridor ska beskattas som en bostad i stället för att som nu ta ut en avgift för varje rum.
3. Investeringsstöd för att stimulera ökat bostadsbyggande med inriktning mot hyresrätter inklusive studentbostäder.
Inget av dessa åtgärdsförslag återfinns i regeringens ”sex steg för fler studentbostäder”. Varför?
Effekten av sänkt fastighetsskatt enligt rödgrön modell på studenternas hyror bedömer vi som liten. Vi prioriterar hellre andra reformer, som höjda studiemedel och höjda anslag till grundutbildningen.
Investeringsstöd vet vi av erfarenhet har dålig effekt. Det ger inte fler bostäder, det ger dyrare bostäder och byggstopp när subventionerna tar slut. Vi vill i stället se enklare regler, enklare beslutsprocess och långsiktigt goda villkor för bostadsbyggande.

I er utbildningsrapport slår ni fast att arbetslivsanknytning är viktig men ger inga besked om konkreta åtgärder. Hur matchar ni de rödgrönas satsning på praktik och studie- och yrkesvägledning?
Att arbeta för studenternas anställningsbarhet och utbildningarnas arbetslivsanknytning är en central del av högskolornas uppdrag, och ska inte vara beroende av öronmärkta bidrag. Högskoleverket har i uppdrag att granska hur högskolorna arbetar med detta, och det är en viktig komponent i det nya kvalitetsutvärderingssystemet.

Ni bygger ut högskolan med 10 000 platser fram till 2011. Vill ni fortsätta sen?
Det beror på hur många som söker sig till högre studier. Just nu är utvecklingen mycket positiv på arbetsmarknaden, och då brukar efterfrågan på högskoleplatser minska, samtidigt som antalet 19-åringar minskar igen efter en kraftig ökning de senaste åren.

Ni vill ha en nationell webbsajt för rankning av lärosäten. När ska den vara nbsp; på plats?
Någon gång under nästa mandatperiod. Vi tror att det kan vara värdefullt för studenterna att få lättillgänglig och kvalitetssäkrad information om olika utbildningar, så att de kan göra välgrundade val.

Ni vill ha en särskild utvärderingsmyndighet för universitet och högskolor. Varför inte låta Högskoleverket utvärdera?
Vi vill se över myndighetsstrukturen på högskolesidan så att den blir tydligare och mer renodlad. En möjlighet är att det är just Högskoleverket som får ett förtydligat uppdrag att som huvuduppgift stå för utvärdering och tillsyn.

I början av mandatperioden tog ni bort möjligheten att vara med i a-kassan som student, det så kallade studerandevillkoret. Har ni några planer på att återinföra studerandevillkoret?
Nej. Arbetslöshetsförsäkringens syfte är att vara en omställningsförsäkring för den som tidigare haft inkomster av arbete.

Ni har också avskaffat nbsp; möjligheten att tillgodoräkna arbetslivserfarenhet när man söker till högskolan. Vill ni återinföra den möjligheten?
Nej. Vi tycker inte att ålder och arbetslivserfarenhet per automatik innebär att man har förkunskaper nog för högre studier. Däremot kan arbetslivserfarenhet som är relevant för den utbildning man söker fortfarande tillgodoräknas för behörighet, genom bedömning av så kallad reell kompetens, och det tycker vi är bra. Högskolorna har också stor möjlighet att själva bestämma urvalsgrunderna för upp till en tredjedel av platserna, och där kan arbetslivserfarenhet finnas med.

Rätten till vilande SGI (sjukpenninggrundande inkomst) är knuten till studiemedlet. Det innebär att studenter som tidigare har arbetat och som av någon anledning inte har studiemedel förlorar sin SGI. Är det rimligt?
Hela socialförsäkringssystemet utreds för närvarande i en parlamentarisk utredning, där det här är en av frågorna. Vår utgångspunkt är att skapa ett tryggt regelverk också för studenter, men den exakta utformningen har vi inte tagit ställning till än.
Studenter utan vilande SGI har idag ingen möjlighet att vara deltidssjukskrivna. Vill ni ändra på det?
Ja, vi vill se över möjligheterna att kombinera studier på deltid med sjukskrivning på deltid.
Vill ni höja grundnivån i föräldrapenningen och i så fall hur mycket?
Vi anser att de ekonomiska villkoren för studenter som bildar familj bör förbättras, både vad gäller föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen. Hur detta ska utformas har vi dock inte tagit ställning till än.

nbsp;

DE RÖDGRÖNA

Flera av punkterna i er studentrapport är ”reformambitioner, givet att det statsfinansiella läget så tillåter”. Det gäller bland annat större delen av studiemedelshöjningen, hela höjningen av barntillägget och större delen av satsningen på praktik. Går det att vara lite mer konkret? Hur hög måste tillväxten vara för att reformerna ska bli verklighet?
Konkret kan man vara helt trygg med att studiemedlet höjs mer med en rödgrön regering än med en borgerlig, och till skillnad från de borgerliga vill vi inte bara höja studielånen utan även bidragen. När det gäller reformambitionerna är vi noggranna med att utgå från samma prognos av den framtida ekonomiska utvecklingen som regeringen använder sig av, så att respektive regeringsalternativs prioriteringar kan bedömas på ett schyst sätt. Förutsatt att regeringens bedömning av ekonomins utveckling också blir verklighet, går det att höja studiemedlen enligt vad vi har sagt.

Enligt er studentrapport vill ni satsa 200 miljoner kronor 2011 och 400 miljoner från 2012 på att höja kvaliteten i högskolan och ge utrymme för mer lärarledd tid för studenter inom samhällsvetenskap, humaniora, juridik och teologi. nbsp; I andra sammanhang har rödgröna företrädare dessutom utlovat 400 miljoner kronor per år under 2013 och 2014, vilket skulle innebära en sammanlagd satsning på 1,4 miljarder under mandatperioden, att jämföra med regeringens 1,3 miljarder. nbsp; Detta nämns dock inte i studentrapporten. Vad är det som gäller?
Anledningen till att det inte fanns i tabellen var att vi skilde på gamla och nya förslag, så att det inte ser ut som att vi försöker ”sälja samma stol” flera gånger – ett klassiskt trick av regeringen. Kvalitetsförstärkningen har vi föreslagit varje år sedan 2008, och vi har aldrig haft för avsikt att höjningen av anslagen per plats ska vara tillfälliga pengar – det skulle vara väldigt oortodoxt och ge märkliga konsekvenser.

Hur stor del av er föreslagna utbyggnad och förbättring av studie- och yrkesvägledningen gäller högskolan? Vad innebär den?
100 miljoner kronor per år. Den innebär ett riktat stöd som gör att lärosätena kan stärka kvaliteten på sin verksamhet på olika sätt. Exakt hur det ska göras är inget staten behöver detaljreglera, däremot är det rimligt att lärosätena redovisar hur man avser använda resurserna för att få ta del av resurserna. Några uppslag kan vara förbättrad kompetens på rådgivningen, utökade öppettider och mer uppsökande verksamhet och förstärkt samverkan med näringsliv och offentliga arbetsgivare.

Nyligen presenterade regeringen sex åtgärder för fler studentbostäder:
1. Nio lärosäten får rätt att hyra ut studentbostäder.
2. Akademiska hus bör mer aktivt skapa förutsättningar för nya studentbostäder.
3. Kommunerna ska uppmuntras att i högre grad utnyttja möjligheten att medge tidsbegränsade bygglov.
4. Avskiljbarhetskravet för små studentbostäder tas bort.
5. En reformerad plan- och bygglag och en ny instansordning för plan- och byggärenden ska göra detaljplanen enklare, snabbare bygglov och snabbare hantering av överklagade detaljplaneärenden.
6. Schablonavdraget vid andrahandsuthyrning av bostäder höjs med 50 procent från den 1 januari 2011.
Är ni överens med regeringen om att dessa åtgärder bör genomföras?
Allt utom 6. ställer vi upp på. Samtidigt är bostadspolitiken ett område där skillnaderna är mycket stora mellan oss och regeringen. Vi är emot ideologiskt motiverade utförsäljningar av hyresrätter – vilket sker i stor utsträckning i många borgerliga kommuner. Den borgerliga regeringen har också monterat ner allt stöd till bostadsbyggande vilket lett till att bostadsbyggandet fallit kraftigt sedan 2006. Vi föreslår att det införs ett investeringsstöd för byggande av hyresrätter. Det var framgångsrikt under den förra regeringen, och en anledning till att bland andra SFS kunde konstatera att situationen för studentbostäder såg mer positiv ut än på länge år 2006.
Anledningen till att vi är tveksamma till skatteavdrag för att hyra ut i andra hand eller till inneboende är att vi hellre lägger resurserna på att fler studenter ska få en egen bostad. Det innebär en viktig skillnad i hur man ser på studenter, och det är fullt möjligt att uppnå – studenter ska inte behöva nöja sig med mindre.

Tänker ni återinföra studerandevillkoret i a-kassan om ni vinner valet?
Vi tycker att a-kassan ska lyftas ut ur den jättestora utredning om socialföräkringssystemen som regeringen tillsatt och behandlas i särskild ordning. När vi ser över a-kassan är det två frågor som vi beslutat oss för att särskilt se på – studenterna och de deltidsarbetslösa. Skarpa förslag lägger vi sedan utifrån utredningen.

Vill ni ändra i reglerna för studenters SGI?
Våra socialförsäkringar bygger på arbetsprincipen, det vill säga att det är arbete och de sociala avgifterna som ger inträde och tillgång till försäkringen. Det är också inkomsten som är skyddad av socialförsäkringarna. Samtidigt behövs skydd även för personer som till exempel studerar. Det är inte minst viktigt i ett samhälle där vi vill att det finns fler chanser att studera, även om man inte gör det direkt efter gymnasiet. Det innebär att många studenter blir föräldrar under studietiden. Även studenter blir förstås sjuka och har behov av annan försörjning än det traditionella studiemedlet. Därför finns ett antal regler om till exempel överhoppningsbar tid i försäkringarna så att man kan få tillgång till en inkomstbaserad ersättning även om man för tillfället studerar. För de studenter som inte har rätt till någon inkomstbaserad ersättning alls finns regler om en lägsta ersättning i till exempel föräldraförsäkringen. Det har länge funnits ett behov av att se över socialförsäkringarna och en sådan utredning är nu tillsatt.
MP arbetar för att på sikt införa en rätt för studenter behålla sin SGI.