Svagt språk isolerar

Det talas inte mycket om de utländska studenterna som har så bristande kunskaper i engelska att de inte klarar vare sig studierna eller det sociala, men hos Sonja Entzenberg och Johanna McElwee på Språkverkstaden är oron stor för dessa, ofta ganska ensamma, studenter.
– Den grupp studenter som kommer till oss har ofta svåra problem med engelskan, och det är en grupp jag ömmar särskilt för. De som på ett år måste bli klara med sin masteruppsats... De blir väldigt stressade och mår inte särskilt bra, säger Sonja Entzenberg.

En stor grupp studenter som söker sig till Språkverkstaden är från Asien, och det är inte alltid säkert att studenterna själva upplever sig ha otillräckliga kunskaper.
– Att lära sig ett språk är en lång process, och det gör mig beklämd att inse att det inte kommer att gå. Masterstudenterna kommer hit på helt andra villkor än utbytesstudenterna, som ser till att ta del av studentlivet under sitt år i Sverige. Många av de utländska masterstudenterna har krav på sig hemifrån och vill inte ge upp, men man förväntas kunna ganska mycket på masternivån, säger Johanna McElwee.
Det är inte bara språket som ställer till det, även skillnaderna i studietradition och akademisk hierarki försvårar handledningen av dessa studenter.
– Det är ibland svårt att veta om de har förstått vad man har menat – många gånger visar det sig att de inte har det. Man ska inte generalisera för mycket, men flertalet utländska studenter har ett annat sätt att förhålla sig till sina lärare, de kommer ofta från en mer hierarkisk struktur, säger Sonja Entzenberg.

Timon Bulthuis är internationellt ansvarig på Uppsala studentkår och möter ofta studenter med problem. Liksom Språkverkstaden anser han att universitetet borde ta ett större ansvar vid antagningen av utländska studenter.
– Många studenter tar risken att komma hit även om de inte behärskar språket. Det går att fuska på Toefl-testet, i vissa länder finns det kurser som syftar till att studenterna ska få ett bra resultat. En svensk examen är så mycket värd i till exempel Kina och Indien. Det måste ges bättre information till studenterna – universitetet måste vara mer tydligt med vad som förväntas, vilken nivå som krävs – både språkmässigt och vad gäller själva arbetet med uppsatser, presentationer och tentor. Det är inte bara studierna som blir lidande utan även det sociala. Studenterna isolerar sig eftersom de inte klarar sig, och inte heller vill fråga eller be om hjälp, säger Timon Bulthuis.

Sonja Entzenberg berättar att hon ofta undrar hur de här studenterna mår.
– Någonstans måste det vara en felande länk eftersom de här studenterna kommer hit. Jag hoppas att de har en kontext här, men jag tror inte att det alltid är så. Det är en väldigt utsatt grupp som man skulle vilja göra mer för. De här studenterna är ambitiösa och studieinriktade, de är inte här för att ha kul, utan jobbar kopiöst mycket. Ibland får man lust att bjuda hem dem på middag. Jag skulle önska att man testade studenternas engelska språkkunskaper på plats och sedan erbjöd anpassade kurser i engelska, som det är på flera universitet i USA, men frågan är förstås om det är universitetets uppgift, säger hon.
De är överens om att universitetet trots allt har ett ansvar för de studenter som antagits. Det räcker inte med Språkverkstadens verksamhet, även om handledningskapaciteten nyligen har utökats, eftersom de som söker sig dit är i akut behov av hjälp.
– Det är lite brandkårsutryckning över det hela. Man borde ha skriftliga moment redan tidigt, för att identifiera de studenter som har problem, och kanske knyta Språkverkstaden till sig. Som det är nu blir studenterna svikna på ett dubbelt sätt; först det att de antas trots bristande kunskaper och sen att de inte får stöd när de väl är här, säger Johanna McElwee.
I och med införandet av studieavgifter kommer gruppen utländska studenter att minska, åtminstone till en början, det är alla överens om.
– Betalar de för sin utbildning kan de ställa helt andra krav och på det sättet kan det vara positivt, säger Sonja Entzenberg.