Arbetsgivare ratar utlandsexamen

När arbetsgivarna får tycka till kommer utlandsstudier inte på första plats, även om de kan vara en fördel i en konkurrenssituation. Egenskaper som studenterna utvecklar under utlandsvistelsen, såsom god förmåga att kommunicera och social kompetens, upplevs däremot som väldigt viktiga. Det visar rapporten Arbetsgivarens syn på utlandserfarenhet, som gjorts av Svenskt näringsliv i samarbete med Internationella programkontoret (IPK).
Uppsala studentkårs vice ordförande Karin Nordlund är övertygad om att fördelarna med utlandsstudier inte går att överskatta och nämner självförtroende, mod, nya perspektiv och nätverk som spänner över hela jorden.
– I en global marknad behöver man interkulturell förståelse och bra språkkunskaper. Det är klart att man kan internationalisera en kurs i Sverige med svenska studenter också, men fler studenter nu än tidigare kan tänka sig att jobba utomlands och då kan det vara bra att ha flyttat på sig och fått nya perspektiv.
I rapporten rankar arbetsgivarna bra referenser, arbetslivserfarenhet, samt studier som passar för tjänsten, högst. Även om egenskaperna som studenterna utvecklar under en utlandsvistelse anses viktiga rankas själva utlandsstudierna och praktiken inte särskilt högt. Däremot ser arbetsgivarna fördelar med en svensk examen där delar av utbildningen lästs utomlands jämfört med en examen där hela utbildningen lästs i Sverige. De är däremot inte lika intresserade av en hel examen tagen utomlands.
– Man kan fråga sig om det finns något slags övertro på den svenska utbildningen bland svenska arbetsgivare.

Karin Nordlund tycker att det är bra att regeringen ser över studiemedelssystemet för utlandsstudier och förenklar det. Hon är nöjd med grundtanken i förslagen.
– Det jag sett hittills verkar vara väldigt bra för studenterna. De som studerar i länder där det inte är särskilt dyrt skulle få mer i och med att studiemedlet skulle vara detsamma för studier i och utanför Sverige och för de som har det bra redan nu skulle det bli plus minus noll.
Enligt det nya förslaget skulle studiemedelsnivån vara densamma som i Sverige, oavsett land och lärosäte, med möjlighet för studenterna att ansöka om merkostnadslån, istället för som idag när studiemedlet är anpassat till respektive land, och det finns två olika lånesystem.
– Jag antar att man vill förenkla och kalla saker vid deras rätta namn. Du får en bassumma och allt du lägger till kommer att heta merkostnadslån. Om sedan studieavgifterna går över ett visst tak kommer CSN att föra över den summan direkt till lärosätet.

Det kommer enligt förslaget att vara möjligt att ta ett högre lån under en kortare tid för att bland annat kunna studera vid så kallade prestigelärosäten.
– Idag finns inget tak vad gäller studieavgifter för studenter inom utbytesprogram, men däremot ett tak för freemovers. Av de 25 000 studenter som åkte förra året var 15 000 freemovers. Det är fler och fler som tar hela utbildningen utomlands, även om det blir dyrt med de extra lånen.

nbsp;