Uteblivna satsningar på högre utbildning
Det blir inget tillskott i studenternas plånböcker enligt budgetpropositionen, däremot vill regeringen göra det lättare för studenter att få bostadsbidrag, underlätta andrahandsuthyrning, samt öka antalet utbildningsplatser på en rad olika vårdutbildningar och på civilingenjörsprogrammen. Man vill också utöka stipendieprogrammet för tredjelandsstudenter och anslagen till verksamhetsområdet för samhällskunskap och humaniora genom att dra in motsvarande summa från lärosätena, för de studenter som är registrerade men som inte tar några poäng.
– Det är roligt att regeringen vill höja kvaliteten inom humsam, men jag tycker inte att man kan kalla det satsning, när det bara handlar om en omfördelning och flytt av pengar. Det märks att vi saknar en högskoleminister. Att regeringen sedan inte vet hur det i praktiken ska gå till att dra in de här pengarna tycker jag är oroväckande, säger Fatma Aksal, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar på Uppsala studentkår.
För Uppsala universitets del innebär indrivningen av pengar inte så mycket, enligt Fatma Aksal. Tvärtom kan omfördelningen av medel vara positiv, då universitetet har få så kallade ”inaktiva nollpoängare” och många utbildningar inom samhällskunskap och humaniora.
Det utökade antalet utbildningsplatser på läkar-, sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- och tandläkarprogrammet, samt på civilingenjörsutbildningarna har inte så stor betydelse för Uppsalas del, utan berör i första hand andra lärosäten runt om i landet.
– I Uppsala kommer det att bli sex nya platser på läkarprogrammet. Vad gäller de övriga utbildningarna är det fortfarande oklart hur många nya platser Uppsala universitet kommer att få. Var pengarna ska tas ifrån är inte heller klart – bara att de ska komma ur någon form av omfördelning, säger Fatma Aksal.
Det kan bli svårt att erbjuda universitetets nya vårdstudenter praktik framöver, då det redan idag är svårt att förse studenterna med adekvata praktikplatser inom landstinget.
– Om man inte tänker på den stora bilden kommer utökningen att leda till sjunkande kvalitet på utbildningarna, säger Fatma Aksal.
På lärarprogrammen kommer det däremot att bli lättare att få en bra praktikperiod i framtiden, enligt propositionen.
– 94 miljoner kronor ska gå direkt till den verksamhetsförlagda utbildningen och det verkar som om det i det här fallet handlar om en faktisk satsning och inte bara en omfördelning av medel, säger Fatma Aksal.
Det nuvarande stipendieprogrammet för tredjelandsstudenter, som numera måste betala för sin utbildning i Sverige, föreslås utökas från 30 miljoner kronor till 50 miljoner.
– Det är långt ifrån tillräckligt – vill regeringen få hit studenter från tredjeland borde de inte ha infört studieavgifterna från första början, säger Lars Niska, vice ordförande med studiesocialt ansvar på Uppsala studentkår.
Inom bostadsområdet föreslås ett höjt schablonavdrag för den som hyr ut i andra hand, att storleken på bostadsbidraget höjs för personer under 29 år, samt att man sänker gränsen för hur stor hyran får vara för att berättiga till bostadsbidrag.
– Det är bra förslag, men problemet är att reglerna kring bostadsbidrag är hårda och att studenter som jobbar extra vid sidan av studierna och på sommaren ofta blir återbetalningsskyldiga, vilket gör att många studenter inte vågar söka bostadsbidrag även om de är berättigade till det, förklarar Lars Niska.
Uppsala studentkår välkomnar det höjda schablonavdraget för andrahandsuthyrning, även om det inte rör sig om någon stor höjning, då det kan öka incitamenten att hyra ut.
– Vi kommer även att fortsätta driva frågan om nybyggnation, men som situationen ser ut nu är det mer realistiskt att se till att andrahandsuthyrningen sker på ett tryggt sätt och till rimliga priser, säger Lars Niska.
