UpUnet-S en fråga för kåren – igen

Johan Lundmark från Piratstudenterna är en av dem som drivit på för att få in kravet på studentinflytande i UpUnet-S i Uppsala studentkårs verksamhetsplan.
– Man kan se på bredband lite som el – man är beroende av det. Ett problem för oss studenter är att nätet har gått ner, och att det legat nere lite för länge vid flera tillfällen. Det kanske kan bli bättre om vi får en möjlighet att vara med och bestämma, säger han.
I våras upplevde många studenter problem med studentnätverket då systemet låg nere under långa perioder i Studentstadens bostäder, och det hörs ofta klagomål på att uppkopplingen är för långsam. Om man vänder sig till fastighetsägaren eller till supporten på UpUnet-S kan man få en känsla av att ingen riktigt vet var felet ligger, eller att de till och med skyller på varandra.
– Det här är en fråga som är viktig för alla studenter, inte bara för våra medlemmar, och därför är det bra att gå genom kåren, säger Johan Lundmark.

Just den gången, i maj 2011, låg ansvaret på Studentstaden. Fast inte heller det är riktigt sant. Studentstaden har avtal om service och underhåll på nätverket med företaget TDC Sverige AB och de informerades om problemet, men eftersom det inte finns något avtal om helgjour dröjde det till måndag förmiddag innan problemet åtgärdades.
– Naturligtvis är det beklagligt att haverier inträffar, men det kommer att ske även i framtiden, säger Rigder Nylund, ortschef på Studentstaden.
Rigder Nylund har aldrig fått önskemål om jour på helgerna och menar att det nog beror på att nätverket överlag fungerar bra. Enligt honom hade det fel som uppstod i våras ändå inte kunnat åtgärdas under jourtid eftersom det krävde en ny server, något som få företag har på lager.
Problemen bidrog till att väcka frågan om driften av studentnätverket till liv. Enligt Per Lindgren, universitetets IT-chef, har diskussionen om man överhuvudtaget ska fortsätta erbjuda studenterna gratis internetuppkoppling återkommit vid flera tillfällen.
– Är det här rätt sak att satsa pengar på? Är det rättvist när inte alla studenter bor i bostäder som är anslutna till nätverket? Det är några av de vanligaste frågorna, berättar Per Lindgren.

UpUnet-S startades under andra hälften av 90-talet. På den tiden fanns det inga billiga alternativ och flera av Sveriges universitet erbjöd liknande lösningar till sina studenter. Idag tycks Uppsala universitet vara ett av de sista som håller fast vid det gamla systemet. Eftersom infrastrukturen i form av nedgrävda fiberkablar redan finns, går det att hålla kostnaderna relativt låga.
Men även om universitetet erbjuder tjänsten gratis betalar många, till exempel alla som bor i Studentstadens fastigheter, en avgift för att få tillgång till den.
– Det finns ett hyrespåslag för drift och underhåll. Om jag kommer ihåg rätt så ligger det på omkring 150 kronor per månad, berättar Rigder Nylund.
Han tror inte att man kan välja bort den kostnaden – den syns inte på hyran.
Resultatet blir att många studenter är fast med ett långsamt nätverk som inte går att lita på. Eftersom hyrespåslaget inte är öppet redovisat är det svårt att sätta någon press på att systemet fungerar, det är ju en tjänst som ”tillhandahålls gratis”. Även om Rigder Nylund påstår att det aldrig framkommit några klagomål på nätverkets hastighet vid deras träffar med studenterna finns det andra som kan vittna om problemet.
– Det kommer inte så många telefonsamtal om det, men däremot en del mejl. ”Ska det vara så här” undrar studenterna, berättar Joanna Murphy, som arbetar i supporten för UpUnet-S, och tillägger:
– Såna frågor är svåra att besvara. Vi vet att det är hög belastning på kvällar och helger, men samtidigt är nätverket byggt för att användas i studiesyfte, inte för att ladda ner eller streama stora filer.
Frågan om att utöka bandbredden är också den väl debatterad och återkommande.
shy;– Problemet är att det inte finns några attraktiva lösningar. Tidigare konstaterade vi att ett hundratal personer stod för 80 procent av belastningen. När vi införde en bandbreddsbegränsning klagade vissa högljutt, när vi tog bort den igen orsakade det ännu mer klagomål, säger Emil Pedersen, tekniker på UpUnet-S.

Hastigheten begränsas av den befintliga utrustningen, och att byta ut den skulle kosta mycket pengar. Även att begränsa bandbredden för varje enskild användare kräver dyr teknik. I dagsläget finns inga planer på någon generell utbyggnad, däremot är man i färd med att öka bandbredden mot Sunet, universitetets länk till omvärlden. Frågan är om det kommer att märkas för studenterna.
– Säkert, men jag kan inte säga hur dramatisk skillnaden kommer att bli. Det konsumeras nog så mycket som det finns tillgängligt, säger Per Lindgren och menar att den ökade bandbredden snabbt kommer att fyllas med trafik.

Nu hoppas Piratstudenterna på att studenterna ska få vara med och bestämma över nätverkets utveckling. Tyvärr är inte heller den förhoppningen ny. I kårens verksamhetsplan från 2008-2009 finns flera punkter som rör UpUnet-S, bland annat just frågan om studentinflytande. I verksamhetsberättelsen från samma år konstateras i princip bara att frågan har tagits upp med de ansvariga på universitetet, men att kåren av olika anledningar inte fick representation i någon central grupp.
– Även om man som oppositionsparti får in någonting i verksamhetsplanen så är det inte säkert att styrelsen driver frågan. Min bild är att det inte drevs så mycket som vi hade önskat, säger Mattias Bjärnemalm, som då var aktiv i Piratstudenterna, och tillägger att det här är ett påverkansarbete som man nog får räkna med att driva under flera år innan det ger resultat. nbsp;
– Vi kommer självklart att arbeta med frågan. Vi tar gärna hjälp från Piratstudenterna eftersom de har mer kompetens i frågan, säger kårens ordförande Karin Nordlund apropå den nya verksamhetsplanen.