Adoptera en bok – bevara kulturarvet

Projektet ”Adoptera en bok” drogs igång förra sommaren efter att idén lånats från British Library i England. För närvarande finns ett 60-tal böcker utlagda för adoption, sedan starten har omkring 30 böcker fått egna faddrar.
– Vi vill gärna ha en kontaktyta mot allmänheten, säger Per Cullhed, Förste konservator vid universitetsbiblioteket och initiativtagare till projektet.
– Det är även en möjlighet att förstärka inkomsterna för att bevara vårt material.
För den som vill adoptera en bok finns olika nivåer att välja mellan. För 500 kronor får du ett certifikat där det framgår vilken bok du har adopterat, för ytterligare 500 kronor får du dessutom en guidad tur av biblioteket. Så fortsätter det upp till 10 thinsp;000 kronor, där diplomet inte bara är underskrivet av vice rektorn utan också inramat. För den summan ingår även att en skylt med donatorns namn placeras på synbar plats i biblioteket. Den som är beredd att skänka ännu större summor uppmanas kontakta biblioteket för en privat överenskommelse.
– Vi kan lägga ut 1000-tals böcker, vi har en väldigt stor samling, säger Per Cullhed.

Egentligen finns det ingenting som förenar böckerna på listan. Tidsmässigt sträcker de sig från Elisabeth Brenners ”Poetiske dikter” från 1713, till ”Ariel” av Sylvia Plath i 1966 års utgåva. Även ämnena varierar – den första svenska utgåvan av Nalle Puh listas tillsammans med Jean Paul Sartres ”L’existentialisme est un humanisme”. Tanken är att alla ska hitta något som intresserar dem. De kända böckerna har gått åt först, okända titlar är svårare att väcka intresse för.
– Det är precis som med allting, det gäller att satsa stort, säger Per Cullhed och förklarar det hittills låga intresset med personalbyten och för lite resurser för marknadsföring.
Förutom bokfaddrar är biblioteket också på jakt efter personer som kan bidra ekonomiskt till olika konserveringsprojekt. Via universitetets hemsida kan man få information om tre större verk som i dagsläget saknar finansiering, och i detalj få reda på vilket skick objekten befinner sig i och vad som behöver åtgärdas.
– Tanken är att när vi får in tillräckligt med pengar kan vi anställa en konservator som arbetar heltid med just de här projekten, säger Per Cullhed.

Är det då så illa ställt med ekonomin att biblioteket måste dra in pengar från privatpersoner för att bekosta verksamheten?
– Jag skulle inte påstå att ekonomin är dålig. Vi har fyra personer som jobbar heltid med att bevara bibliotekets samlingar, men behoven är så enorma att vi lätt skulle kunna vara 100, säger Per Cullhed.
Han menar att insamlingen också ger andra möjligheter.
– Det är inte många som vet att biblioteket har problem – färg som flagar och måste åtgärdas till exempel. Det här ger oss ett fönster för att visa upp bibliotekets verksamhet på detaljnivå, säger Per Cullhed.

Fotnot: Boken om Nalle Puh och Elisabeth Brenners dikter är redan adopterade, Sartre och Plaths står ännu fadderlösa.