Bidrag från allmänheten uppmuntras

Uppgiften att samla donationer ligger sedan februari i år på Thomas Fredengrens bord. Han berättar att det finns olika typer av gåvor. nbsp;
– Donatorn kan ha specifika önskemål – det kan handla om att stödet ska gå till forskning om en viss sjukdom eller liknande – eller bara skänka pengar till universitetets verksamhet rent allmänt.
Fundraising, som saknar en bra svensk översättning, innebär att samla in pengar från allmänheten för att finansiera aktiviteter vid universitet. Det handlar i första hand om filantropiska gåvor, och insamlingarna är ofta riktade och går direkt till specifika projekt (se faktarutan). Just nu är man framför allt på jakt efter personer och företag som vill donera pengar för att inrätta stipendiefonder för tredjelandsstudenter.
Tjänsten som fundraiser har funnits sedan 2007, men enligt Thomas Fredengren är det här något som har förekommit mycket längre.
– Titta bara på universitetets historia – ända sedan de Gustavianska donationerna har det handlat om att samla in medel till universitetet. nbsp;
De Gustavianska donationerna avser en stor gåva som 1624 ledde till bildandet av Akademiförvaltningen. Enligt förvaltningens hemsida donerade Gustav II Adolf då ”378 gårdar, 9 torp, 2 mjölkvarnar, 1 sågkvarn, 24 ängar, utjordar och vretar samt tionden från 8 socknar”, vilket täckte universitetets drifts- och underhållskostnader under nästan 200 år. Flera donationer har tillkommit senare och idag ansvarar Akademiförvaltningen för drygt 580 stiftelser. Det handlar om stöd till både stipendier, forskning och universitetets egen verksamhet.
– Att universiteten börjar titta på möjligheter till extern finansiering är en utveckling som sker mer och mer även i Fastlandseuropa, säger Thomas Fredengren, som menar att det är en direkt följd av att statsmakterna blivit mindre villiga att lägga pengar på högre utbildning.
I Sverige nämner han Handelshögskolan och Karolinska Institutet som två lärosäten som jobbar aktivt med insamling av externa medel.

I slutet av oktober reste en delegation från universitetet till Peking. Thomas Fredengren var en av deltagarna, och bland arbetsuppgifterna ingick att träffa svenska företagare och övertala dem om nyttan i att stödja kinesiska studenter i deras strävan att söka sig till Sverige, närmare bestämt Uppsala universitetet, genom att bidra till stipendiefonder.
– Alla företag förstår behovet av att även i framtiden kunna rekrytera duktig personal – det är otroligt viktigt att ha personal med erfarenhet från Sverige. För vinstdrivande bolag finns det förstås en risk att det egna företaget inte får ut något av en donation, därför försöker vi övertyga dem om den allmänna nyttan av att fortsätta få bra studenter till Sverige.
Arbetet med att locka till sig donationer från privatpersoner är betydligt mer långsiktigt. Det handlar till exempel om att presentera nyttan av att det bedrivs forskning inom ett specifikt vetenskapsområde, och samtidigt försöka hitta personer som kan vara intresserade av att stödja just det området. Det händer också att en donator som kontaktar universitet redan vet ett specifikt område som hon eller han vill skänka pengar till.
– Det är en diskussion man får ta med donatorn, säger Thomas Fredengren. Vad har de för intressen och hur ser universitetets behov ut?
I Sverige finns det ingen tradition av att skänka pengar till sitt universitet, och det är en av de utmaningar som Thomas Fredengren möts av.
– Därför är det viktigt att vi odlar relationerna med alumner, och gör det på ett sätt som gör det naturligt att donera till universitetet i ett senare skede.
De flesta donatorer är alumner eller personer som på något annat vis har en koppling till universitetet.

Då många donationer går direkt till specifika institutioner har Thomas Fredengren svårt att uttala sig om vilka summor det rör sig om. Dessutom beror det på om man talar om utfästelser om donationer, eller realiserade pengar – en donation kan skrivas in som en del av ett testamente men betalas ut först vid donatorns bortgång.
– Det är svårt att ge några exakta siffror, men det rör sig om miljoner, säger Thomas Fredengren.
Han tror ändå att det legat på en relativt konstant nivå under de senaste åren.
– Nu hoppas vi öka takten genom att vända oss till framför allt svenska företag i andra länder, säger han och syftar på de pengar som samlas in till stipendiefonder för tredjelandsstudenter.
I USA och Hongkong finns redan stiftelser som samlar in pengar för Uppsala universitets räkning. Nu tittar man även på andra länder, i första hand Kina, Indien och Brasilien.

nbsp;