Studentrepresentant – symbol eller maktfaktor?

nbsp;

Karin Nordlund, ordförande i Uppsala studentkår, upplever att universitetet lyssnar på studenterna.
– Den generella attityden jag möter är att vi tas på allvar. Vi behöver inte påpeka att det saknas studentrepresentanter när det skapas nya organ, de hör av sig till oss själva, säger hon. nbsp;
Studenternas möjligheter att påverka styrs både av lagen och av dokument antagna av rektor, det visar att studentinflytande är en fråga som tas på allvar. Mer intressant än de fastställda dokumenten är dock de faktiska förhållandena. Att en grupp finns representerad betyder inte nödvändigtvis att den påverkar besluten. I ett försök att lyfta frågan om reellt inflytande har Ergo talat med både studentrepresentanter och företrädare för universitetet. Dessutom har tre frågor valts ut för att på ett konkret sätt visa effekterna av studenternas påverkansarbete. Kartläggningen kan knappast sägas vara heltäckande, utan ska ses som ett försök att lyfta och belysa en komplex fråga. nbsp;

I riktlinjer antagna av rektor Bo Sundqvist står bland annat att ordföranden i varje universitetsorgan ansvarar för att studentrepresentanterna får relevant introduktion till organets funktion och arbetssätt. Helena Söderberg, studiebevakare på juridiska sektionen och ledamot i utbildningsutskottet på juridiska fakulteten, blir förvånad. Trots att hon har haft flera uppdrag som studentrepresentant har hon aldrig hört talas om riktlinjerna. nbsp;
– Den här gången har vi faktiskt fått en introduktion, men det var för att hela utskottet var nytt, säger hon och berättar att vid hennes tidigare uppdrag har ingen sådan introduktion getts. nbsp;
I övrigt tycker hon att riktlinjerna följs ganska bra och att man lyssnar på studenternas åsikter. Trots det upplever hon att det kan vara svårt att påverka de beslut som fattas.
– Lärarna lyssnar på oss, men deras behov skiljer sig från våra. När studenternas behov krockar med lärarnas kan det vara svårt att påverka, särskilt som de alltid är i majoritet.
Enligt Helena Söderberg är det lättare att påverka i mindre utskott, där det är färre ledamöter och det blir en mer intim relation mellan dem. nbsp;
– I större organ, som fakultetsnämnder, behöver man vara mer inläst på specifika frågor för att känna sig bekväm med att uttala sig, säger Helena Söderberg. nbsp;
Hon tycker att det är bra att studenterna får vara med när viktiga beslut fattas, men kan uppleva det som problematiskt att göra sin röst hörd. Bara en eller två studenter sitter med på varje möte och då kan det vara svårt att visa att man har alla, eller i alla fall majoriteten, studenter bakom sig i sina åsikter. Helena Söderberg tror att till exempel längre handläggningstider skulle underlätta arbetet.
– Då skulle man kunna nå ut med information om kommande beslut till studenterna och få mer tid att ta in deras åsikter. Längre beredningstider skulle också ge oss en chans att få fram bra faktaunderlag och sätta oss in i besluten.
Budgeten är det som Helena Söderberg upplever som svårast att påverka. nbsp;
– Som studentrepresentant vet man inte vad man ska ifrågasätta, eller ens vad som finns att ifrågasätta. Det är lättare att påverka de beslut som man fått chansen att vara med och diskutera i beredande organ. Budgeten är i princip klar när vi får se den, säger Helena Söderberg.
En av svårigheterna med att få en överblick över studentrepresentanternas arbete är att det inte ser likadant ut vid de olika fakulteterna. Anders Malmberg är dekanus och ordförande i samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Han har full förståelse för att studentrepresentanterna tycker att det är svårt att följa med i de ekonomiska turerna. nbsp;
– Budgeten är det som är svårast för dem som inte varit med så länge. nbsp;
Enligt honom är arbetet, åtminstone i den nämnd där han själv är ordförande, så transparent som det kan bli. Problemet är snarare att det är en väldigt komplex process som pågår parallellt på många nivåer – från regeringens budgetproposition, via universitetets styrelse och områdesnämnder, till fakulteter och institutioner.

Även om Anders Malmberg inte kände till de tidigare nämnda riktlinjerna konstaterar han – när han ser dem – att de följs vid fakulteten.
– Vi jobbar efter dem i allt väsentligt, säger han och berättar att det varje år hålls utbildningar i nämndens arbete för nya ledamöter. nbsp;
Han menar att studenterna har samma möjligheter som andra ledamöter att påverka fakultetsnämndens beslut. Frågor formuleras och diskuteras och om studenterna har några argument så tas de med i den allmänna diskussionen.
– Studenternas synpunkter väger förstås tyngst i frågor som berör dem. Det är inte alltid lätt att ha åsikter i alla ärenden.
I realiteten, framhåller han, är det kanske enklast att påverka besluten i arbetsutskottet, innan de presenteras för nämnden. Både studenter och doktorander finns representerade där, tillsammans med en lärare, dekanus och prodekanus.
– Så det är klart, det tyngsta ansvaret ligger på den student som sitter med där, säger Anders Malmberg och menar att om hon eller han är bra på att formulera och föra fram sina åsikter så är det också större chans att de får genomslag i det slutgiltiga beslutet.
Aktiva och kritiska studenter är viktiga för att driva utvecklingen på fakulteten, det är en åsikt som Anders Malmberg menar att alla lärare delar. Samtidigt kan andra forum vara minst lika effektiva som fakultetsnämnderna.
– Studentorganisationer som jobbar direkt mot institutionerna, till exempel Uppsalaekonomerna, utgör också en viktig aspekt av studentinflytandet.

nbsp;