Studentrepresentant – symbol eller maktfaktor?
nbsp;
Karin Nordlund, ordförande i Uppsala studentkår, upplever att universitetet lyssnar på studenterna.
– Den generella attityden jag möter är att vi tas på allvar. Vi behöver inte påpeka att det saknas studentrepresentanter när det skapas nya organ, de hör av sig till oss själva, säger hon. nbsp;
Studenternas möjligheter att påverka styrs både av lagen och av dokument antagna av rektor, det visar att studentinflytande är en fråga som tas på allvar. Mer intressant än de fastställda dokumenten är dock de faktiska förhållandena. Att en grupp finns representerad betyder inte nödvändigtvis att den påverkar besluten. I ett försök att lyfta frågan om reellt inflytande har Ergo talat med både studentrepresentanter och företrädare för universitetet. Dessutom har tre frågor valts ut för att på ett konkret sätt visa effekterna av studenternas påverkansarbete. Kartläggningen kan knappast sägas vara heltäckande, utan ska ses som ett försök att lyfta och belysa en komplex fråga. nbsp;
I riktlinjer antagna av rektor Bo Sundqvist står bland annat att ordföranden i varje universitetsorgan ansvarar för att studentrepresentanterna får relevant introduktion till organets funktion och arbetssätt. Helena Söderberg, studiebevakare på juridiska sektionen och ledamot i utbildningsutskottet på juridiska fakulteten, blir förvånad. Trots att hon har haft flera uppdrag som studentrepresentant har hon aldrig hört talas om riktlinjerna. nbsp;
– Den här gången har vi faktiskt fått en introduktion, men det var för att hela utskottet var nytt, säger hon och berättar att vid hennes tidigare uppdrag har ingen sådan introduktion getts. nbsp;
I övrigt tycker hon att riktlinjerna följs ganska bra och att man lyssnar på studenternas åsikter. Trots det upplever hon att det kan vara svårt att påverka de beslut som fattas.
– Lärarna lyssnar på oss, men deras behov skiljer sig från våra. När studenternas behov krockar med lärarnas kan det vara svårt att påverka, särskilt som de alltid är i majoritet.
Enligt Helena Söderberg är det lättare att påverka i mindre utskott, där det är färre ledamöter och det blir en mer intim relation mellan dem. nbsp;
– I större organ, som fakultetsnämnder, behöver man vara mer inläst på specifika frågor för att känna sig bekväm med att uttala sig, säger Helena Söderberg. nbsp;
Hon tycker att det är bra att studenterna får vara med när viktiga beslut fattas, men kan uppleva det som problematiskt att göra sin röst hörd. Bara en eller två studenter sitter med på varje möte och då kan det vara svårt att visa att man har alla, eller i alla fall majoriteten, studenter bakom sig i sina åsikter. Helena Söderberg tror att till exempel längre handläggningstider skulle underlätta arbetet.
– Då skulle man kunna nå ut med information om kommande beslut till studenterna och få mer tid att ta in deras åsikter. Längre beredningstider skulle också ge oss en chans att få fram bra faktaunderlag och sätta oss in i besluten.
Budgeten är det som Helena Söderberg upplever som svårast att påverka. nbsp;
– Som studentrepresentant vet man inte vad man ska ifrågasätta, eller ens vad som finns att ifrågasätta. Det är lättare att påverka de beslut som man fått chansen att vara med och diskutera i beredande organ. Budgeten är i princip klar när vi får se den, säger Helena Söderberg.
En av svårigheterna med att få en överblick över studentrepresentanternas arbete är att det inte ser likadant ut vid de olika fakulteterna. Anders Malmberg är dekanus och ordförande i samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden. Han har full förståelse för att studentrepresentanterna tycker att det är svårt att följa med i de ekonomiska turerna. nbsp;
– Budgeten är det som är svårast för dem som inte varit med så länge. nbsp;
Enligt honom är arbetet, åtminstone i den nämnd där han själv är ordförande, så transparent som det kan bli. Problemet är snarare att det är en väldigt komplex process som pågår parallellt på många nivåer – från regeringens budgetproposition, via universitetets styrelse och områdesnämnder, till fakulteter och institutioner.
Även om Anders Malmberg inte kände till de tidigare nämnda riktlinjerna konstaterar han – när han ser dem – att de följs vid fakulteten.
– Vi jobbar efter dem i allt väsentligt, säger han och berättar att det varje år hålls utbildningar i nämndens arbete för nya ledamöter. nbsp;
Han menar att studenterna har samma möjligheter som andra ledamöter att påverka fakultetsnämndens beslut. Frågor formuleras och diskuteras och om studenterna har några argument så tas de med i den allmänna diskussionen.
– Studenternas synpunkter väger förstås tyngst i frågor som berör dem. Det är inte alltid lätt att ha åsikter i alla ärenden.
I realiteten, framhåller han, är det kanske enklast att påverka besluten i arbetsutskottet, innan de presenteras för nämnden. Både studenter och doktorander finns representerade där, tillsammans med en lärare, dekanus och prodekanus.
– Så det är klart, det tyngsta ansvaret ligger på den student som sitter med där, säger Anders Malmberg och menar att om hon eller han är bra på att formulera och föra fram sina åsikter så är det också större chans att de får genomslag i det slutgiltiga beslutet.
Aktiva och kritiska studenter är viktiga för att driva utvecklingen på fakulteten, det är en åsikt som Anders Malmberg menar att alla lärare delar. Samtidigt kan andra forum vara minst lika effektiva som fakultetsnämnderna.
– Studentorganisationer som jobbar direkt mot institutionerna, till exempel Uppsalaekonomerna, utgör också en viktig aspekt av studentinflytandet.
nbsp;
Studentinflytande – Tre fall: ECTS
nbsp;
Under 2000-talets första år var införandet av den sjugradiga betygsskalan som gick under benämningen ECTS (European Credit Transfers and Accumulation System) en het fråga. Den skulle göra det möjligt att jämföra betyg från universitet i hela Europa. Uppsalas studentkår var kritisk – fler betygssteg riskerar att leda till betygshets och ökad stress för studenterna – och kämpade aktivt för att föra fram sin åsikt. nbsp;
Från regeringens håll lämnade man det upp till lärosätena själva att besluta om införandet. Rektor Bo Sundqvist bestämde att varje fakultet vid Uppsala universitet själv fick avgöra hur det skulle bli för deras studenter. Trots påtryckningar från studentkåren beslutade den samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden hösten 2007 att de sjugradiga betygen skulle införas som tilläggsinformation till alla betyg som delades ut vid fakulteten. nbsp;
– Vi känner oss överkörda och besvikna. Fakultetsnämnden har inte lyssnat på studenterna i denna fråga och det är olyckligt eftersom betygen är så pass centrala för oss, skrev kåren i ett pressmeddelande efter beslutet.
Under några år gavs studenterna på samhällsvetenskapliga fakulteten dubbla betyg. G motsvarades av C, D eller E, VG av A eller B, och U av Fx eller F.
Förra året upphävdes de tidigare besluten och ECTS-betygen ersattes av betygsstatisk – till följd av för lågt intresse bland medlemsländerna ändrade EUs generaldirektorat sina direktiv. nbsp;
nbsp;
Studentinflytande – Tre fall: Anonyma tentor
nbsp;
I januari 2006 publicerade Ergo en genomgång av hur Uppsala universitet såg på anonymiserade tentor. Medan universitetsledningen sade sig vara positiv, var det långt ifrån alla institutioner som använde sig av metoden. Ergo kontaktade alla universitetets institutioner för att höra hur det såg ut hos dem. Ungefär hälften, 33 stycken, svarade, och av dessa var det endast åtta som använde sig av anonyma tentor. Tre institutioner hade gjort försök med metoden, övriga 22 hade inte gjort det. nbsp;
Samtidigt arbetade Uppsala studentkår aktivt för att anonyma tentor skulle bli praxis på hela universitetet och våren 2009 fick arbetet resultat. Den tredje mars beslutade rektor att alla salskrivningar vid universitetet skulle kodas. ”Enligt rektors bedömning är det angeläget att alla salskrivningar på grundnivå och avancerad nivå inom universitetet omfattas av denna ordning”, skrev rektor Anders Hallberg i sitt beslut. nbsp;
– Det här har länge varit ett studentönskemål som rektor nu velat tillgodose, sa Einar Lauritzen, chef för studerandebyrån på Uppsala universitet, i en artikel i UNT.
Även studentkårens dåvarande ordförande, Klas-Herman Lundgren, fick uttala sig i artikeln:
– Nu ska ingen längre missgynnas av att läraren som rättar tentan inte gillar personen, eller gynnas för att läraren är positivt inställd. Det här ökar rättssäkerheten, var hans kommentar.
På grund av tekniska problem blev starten uppskjuten, men de nya reglerna började införas under vårterminen 2010 och tillämpas för alla salskrivningar sedan hösten 2010. För studentkåren har arbetet gått vidare.
– Nu försöker vi sträcka det ännu längre så att det även gäller större skriftliga inlämningsuppgifter, nbsp;säger Uppsala studentkårs ordförande Karin Nordlund. nbsp;
nbsp;
Studentinflytande – Tre fall: Caolina Rediviva
nbsp;
För några år sedan ryktades det att stora förändringar var på gång på Carolina, bland annat skulle flera av läsesalarna stängas. Kårpartiet Rädda Carolina bildades för att sätta fokus på biblioteksfrågan. Idag är biblioteket fortfarande öppet för studenterna och vid en första anblick tycks det som att kårens arbete har gett resultat. Skrapar man lite på ytan blir bilden dock en annan.
– Efter den stora ombyggnationen i början av 2000-talet så återkom aldrig studenterna. Då sa jag och alla mina medarbetare att studenterna behöver fler grupparbetsplatser, säger överbibliotekarie Ulf Göranson till Ergo. nbsp;
I den frågan var kåren och överbibliotekarien överens, men även universitetets ledning delade åsikten att Carolina Rediviva skulle vara en levande biblioteksmiljö, vilket antyder att det egentligen inte fanns någon motsättning mellan studenterna och universitetet. Ulf Göranson vill inte uttala sig om huruvida kårpartiet Rädda Carolina påverkat utvecklingen, men säger att det är viktigt att studenterna har aktiva åsikter och för fram dessa, precis som de gjorde i den projektkommitté som arbetade fram förslaget för de nya gruppläsesalarna på Carolina Rediviva.
Karolina Andersdotter från Rädda Carolina, lyfter istället fram en annan aspekt av förändringen på bib-lioteken. Hon är kritisk till biblioteksledningens omorganisation. nbsp;
– Kåren skrev ett remissyttrande angående förslaget på ny arbetsordning för biblioteken, säger hon. Vi tyckte att den förändring som föreslogs var dålig, men våra åsikter fick inte så stort genomslag. nbsp;
I det förslag som lagts fram av rektor fick överbibliotekarien den beslutsfattande funktionen och biblioteksrådet blev rådgivande, istället för tvärtom. Från Uppsala studentkårs håll är man negativ till att en person får ansvara för att fatta viktiga beslut. Remissyttrandet gick ut på att det skulle vara bättre att det övergripande ansvaret låg hos en styrelse, men rektor tog inte hänsyn till remissen.
nbsp;