Annons
Annons
Uppsalas Lucia 2010.
Foto: Christina Åresten-Holm

Lucia kommer till universitetet


Hur står det egentligen till med luciafirandet bland studenterna – hur många uppmärksammar fortfarande den 13 december?

De flesta av oss har nog gått i en skola där luciafirandet var något av ett obligatoriskt moment. De flesta av oss minns nog därför även hur det är att delta i, eller se på, ett luciatåg. För er som inte har så bra koll på hur man firar lucia så kommer förklaringen här: man klär sig i ett enormt vitt tygstycke, snurrar in sig i glittriga snören (alternativt sätter en strut på huvudet) och sjunger ”Natten går tunga fjät, runt gård och stuva” utan att ha en aning om vad varken fjät eller stuva betyder. nbsp;
Hur mycket vet vi egentligen om luciafirandet, förutom att det är en bra anledning till att få mysa, tända ljus och äta lussebullar en hel dag? nbsp;

Vårt luciafirande har sitt ursprung i Italien i slutet av 200-talet, där det ska ha existerat ett jungfruhelgon som bar namnet Lucia. Legender berättar att man försökte bränna denna Lucia på bål, men misslyckades då hon tydligen inte var sårbar för eld. Slutligen lyckades man döda henne genom att sticka ett svärd i hennes hals. Vår luciatradition är med andra ord ursprungligen ingen gullig och mysig historia. nbsp;
Denna högtid har firats av olika anledningar. Under medeltiden så markerade Lucia julfastans början, vilket man förstås firade med att äta upp sig ordentligt före gryningen. När vi följde den julianska kalendern så sammanföll vintersolståndet med lucianatten, och denna natt var årets längsta. Den ansågs farlig och det var då bäst att stanna inomhus, eftersom övernaturliga makter var i farten och vissa trodde att det var en natt då djuren kunde tala. (Så här i efterhand kan man ju undra varför de stängde in sig istället för att gå ut och prata med sina djur den enda natt de hade chansen.) nbsp;

Det finns även teorier om att namnet Lucia härstammar från djävulsnamnet Lucifer, och många var rädda för att den mycket otrevliga ”lussefärden” skulle dra fram genom natten. Det var nämligen så att en ryttarskara galopperade omkring högt uppe i luften under lucianatten, och enligt sägnen kunde den som vågade sig ut genom dörren tydligt höra hästtramp och vinande ljud från himlen. nbsp;
I Sverige ägde det första offentliga luciafirandet rum år 1927, då Stockholms Dagblad bestämde sig för att anordna ett luciatåg. Nu för tiden firas högtiden främst i skolor och kyrkor, men även nbsp;teatrar, studentnationer, föreningar och körer bjuder in till luciafirande. Vissa kör igång redan den tionde december, medan andra väntar ända tills den sjuttonde. Högtiden firas med andra ord inte längre endast den 13 december. Lucia kan med fördel firas under en veckas tid Inte behöver vi väl gnälla över det, eftersom vi då kan fira själva lucianatten med att, helt traditionsenligt, äta oavbrutet och sedan sova hela dagen utan att missa vartenda luciatåg.

nbsp;

Cecilia Larsson


Annons

Annons

Läs mer

Uppsala universitets centrum för miljö- och utvecklingsstudier (CEMUS) hotas med nedläggning. Fakulteten pekar på…
I fredags invigdes Allt ljus på Uppsala 2026, med temat “Mod. Tålamod”. Festivalen är en av Sveriges största…
I köket på Gotlands nation pågår tillredningen av fårhuvuden som ska serveras på den årliga Lambskallegasquen på lördag…