Universitetets chefer en homogen grupp

Det här är bara några av de siffror som framkommer i ”Mångfaldsstatistik 2010 – Rapport om födelsebakgrund hos anställda, studenter och doktorander vid Uppsala universitet” som publiceras i början av nästa år.
– Mångfalden varierar starkt bland universitetets anställda på olika nivåer, samt bland studenter och doktorander. Det är positivt att andelen personer som är födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar är betydligt större bland studenterna än bland de anställda – det ger positiv framtidstro, säger Hooshang Bazrafshan, mångfaldsspecialist på personalavdelningens enhet för lika villkor vid Uppsala universitet, och den som skrivit rapporten.

Bland cheferna är skillnaden mellan antalet personer med utländsk bakgrund och de med svensk bakgrund störst – endast tre procent har utländsk bakgrund. Tittar man istället på alla anställda vid Uppsala universitet utgörs 25 procent av personer med utländsk bakgrund. Skillnaderna mellan olika delar av universitetet är stora: Inom stödverksamheten (olika typer av administrativa anställningar, inklusive chefsanställningar) är det endast 13 procent av de anställda som har utländsk bakgrund. Inom kärnverksamheten (forskning och undervisning) är det istället 30 procent. nbsp;
– Det är högre krav på språk och samhällskunskaper om man ska arbeta inom administrationen jämfört med om man ska forska eller undervisa i ett specifikt ämne, säger Hooshang Bazrafshan och menar att det kan vara en av förklaringarna till den stora skillnaden.
– Att bara 13 procent av de anställda inom stödverksamheten har utländsk bakgrund är förstås lågt, men det beror också på vad vi ska jämföra med, kommenterar Annika Lindé, chef för Enheten för lika villkor. Hon fortsätter: nbsp;
– Ska det vara representativt för samhället? Stödverksamheten bör kanske vara det, men vad det gäller kärnverksamheten arbetar vi ju med internationalisering och internationell rekrytering. Där bör det ju snarare vara högre mångfald än i samhället i stort.
Annika Lindé har inte hunnit sätta sig in i rapporten och vill därför inte dra några långtgående slutsatser. nbsp;
Rapporten visar också vilken del av världen de anställda med utländsk bakgrund kommer ifrån. Föga förvånande dominerar länderna i vårt närområde: 3,1 procent av de anställda vid universitetet är från övriga Norden, 8,5 procent har sin bakgrund i andra EU-länder. Samtidigt kommer en stor grupp, 5,5 procent, från länder i Asien, medan endast 2,1 procent utgörs av personer födda i Sverige av två utlandsfödda föräldrar. nbsp;
– Jag trodde att gruppen med två utrikesfödda föräldrar skulle vara större, är Hooshang Bazrafshans första svar på frågan om det är något som förvånat honom under arbetet med rapporten. nbsp;

Studenterna är uppdelade per vetenskapsområde. Inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci (medfarm) har 34 procent av studenterna utländsk bakgrund. Vid teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet (teknat) är det 31 procent. Inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap (humsam) är motsvarande siffra betydligt lägre, endast 21 procent av studenterna har utländsk bakgrund. Majoriteten av dessa kommer från europeiska länder, däribland Finland. nbsp;
Sett till samtliga vetenskapsområden är Irak, Iran, Finland och Kina de fyra länder som är högst representerade bland utrikesfödda studenter, även om det finns stora variationer mellan områdena. Vid medfarm och teknat kommer de största grupperna av utrikesfödda studenterna från Asien. Vid humsam är majoriteten av studenterna med utländsk bakgrund födda i Europa. Inom alla områden är Iran det land som rankas som nummer två.
– Det är positivt att se att det finns en stark representation av studenter födda i Iran inom alla vetenskapsområden. Det är bra för integrationen, säger Hooshang Bazrafshan. nbsp;
Förhoppningen är att rapporten kommer att användas för att bredda rekryteringen. Hooshang Bazrafshan säger att syftet inte är att förklara, utan endast att redovisa hur det står till med mångfalden på universitetet.
– Universitetet har dels ett program för internationalisering, dels ett program för lika villkor. Ambitionen är att vara öppet för omvärlden, och att ta tillvara resurser i det omgivande samhället vid rekrytering av personal och studenter. Vi måste veta hur det ser ut, annars kan vi inte jobba målinriktat, säger han.

Annika Lindé hoppas att rapporten ska leda till mer kvalificerade frågor. nbsp;
– När vi ska skriva planer och program behöver vi ett underlag, det här är bara en del av den nulägesanalys vi gör, säger hon.
Samtidigt påpekar hon att internationalisering och arbetet med lika villkor inte är samma sak.
– Det är fastslaget att universitetet ska arbeta med mångfald, men vad menar vi med det? Att vi har stor mångfald inom kärnverksamheten behöver inte bero på att vi är bra på icke-diskriminering utan på att vi är bra på internationalisering. Tyvärr går det inte att se någon skillnad nbsp;mellan dem i statistiken. nbsp;

nbsp;