Skärpta betygskriterier upprör
Mot bakgrund av att majoriteten av landets juriststudenter får högsta betyg på sina examensarbeten, och att de tar lång tid på sig att bli klara, införde landets juristutbildningar i höstas ett nytt betygskriterium. För att få högsta betyg, AB, på examensarbetet ska man vara klar inom sex månader från kursstart och för nästa betyg på skalan, Ba, ska man vara klar inom nio månader – om man inte har särskilda skäl.
– Det går fortfarande att få högsta betyg även om studenten tar mer än sex månader på sig, tidskriteriet utgör bara en femtedel av betygskriterierna. Tidigare har 95 procent eller fler fått AB på examensarbetet. Det har gått inflation i betygen och en av anledningarna var att man haft obegränsat med tid på sig, säger Margareta Brattström, professor vid juridiska institutionen och ordförande för utbildningsutskottet, samt den som leder det organ som har ansvar för reformen.
Juriststudenten Linda Lundin håller med om att situationen inte var hållbar och välkomnar de skärpta kriterierna, samt beslutet om att det numera inte ska vara handledaren som sätter betyg, utan en extern examinator.
– Det jag vänder mig emot är att tidskriteriet, som det ser ut nu, leder till orättvisor för dem som väljer att göra praktik under examensperioden. Jag har pratat med jurister både på Jusek och på Högskoleverket, och de uttrycker förvåning över de nya reglerna – de menar att de motverkar syftet med utbildningen – att den ska leda till jobb, säger hon.
Studenterna på juristutbildningen i Uppsala har möjlighet att göra en 10 veckors praktik inom ramen för examensarbetet, och många av dem som gjort praktik får sedan anställning på praktikplatsen. Numera förekommer praktikmoment även på en del av fördjupningskurserna.
– De blir fler för varje år, bland annat när det gäller skatterätt, familjerätt, arbetsrätt och fastighetsrätt. Uppsats med praktik är alltså inte den enda praktikmöjligheten som ges, säger Margareta Brattström.
– Examenspraktiken är det enda praktikmomentet under utbildningen som är tillgängligt för alla, oavsett vilka fördjupningskurser man läser, och är därför extra viktigt – men det innebär samtidigt att man får mindre tid på sig att skriva examensarbetet. Det krävs fortfarande samma innehåll och antal sidor, det tas ingen hänsyn till att man har mindre tid till själva skrivandet än de som inte gör praktik, säger Linda Lundin.
Hon menar att de nya reglerna gör att studenterna måste välja mellan praktik och högsta betyg på examensarbetet, och många hon pratat med är negativa till att man infört ett tidskriterium samtidigt som man inte utökat skrivtiden för dem som gör praktik. Själv har hon redan gjort sin praktik och sitter nu och skriver på sin uppsats. För att ta igen den förlorade tiden jobbar hon 70 timmar i veckan istället för 40.
– Jag tror inte att förändringen kommer att synas så mycket i betygen – snarare då i hälsan Det finns en enorm betygshets på juristprogrammet – vi vill alla ha AB – och då måste man bli klar inom sex månader. 10 veckors skrivtid gör oerhört stor skillnad. Tiden ska bara vara en femtedel av betygsunderlaget, men det är den enskilt viktigaste faktorn, då extra tid leder till att man kan förbättra de andra fyra delarna, säger Linda Lundin.
Margareta Brattström är av en annan åsikt:
– Praktiken ska vara en integrerad del av examensarbetet – praktiken ska tillföra uppsatsen något, den ska inte vara en fristående del. Tanken är att studenterna ska få en förståelse för ämnet som de kanske inte får om de sitter ensamma och läser – de ska få en koppling mellan praktik och teori och de ska kunna placera in det de lär sig i ett sammanhang.
Om man istället valt att göra en praktik som inte faller inom ämnet för examensarbetet har Margareta Brattström förståelse för att det blir tungt.
– Finns det ingen koppling så får man skriva ett 30 högskolepoängs arbete utan att ha jobbat med ämnet motsvarande tid. Om man gör sin praktik i ett sjok, innan man börjar skriva – ja, då kan jag förstå att tiden känns knapp.
Linda Lundin har dock gjort praktik som knyter an till examensarbetet. Hon skriver sin uppsats om bevisvärdering av barns utsagor i brottmål och gjorde sin praktik på en byrå huvudsakligen inriktad på brottmål och familjerätt.
– Anledningen till att jag har det stressigt är inte att jag saknat koppling mellan praktiken och examensarbetet – man kan nämligen inte hitta starkare koppling till ämnet än så.
Problemet som uppstått när man skärpt betygskriterierna är att de ändrar själva förutsättningarna. Tidigare har majoriteten studenter gjort sin praktik i ett sjok – för att sedan sätta sig och skriva på examensarbetet. Det fungerar inte för alla studenter längre, menar Margareta Brattström.
– De studenter jag har handlett under hösten har delat upp sin praktik och varit två till tre dagar på praktikplatsen per vecka – resten av tiden har de skrivit. På så sätt har inte praktiken varit frikopplad från examensarbetet, utan det har funnits en levande koppling mellan arbetsliv och uppsats. Den här förändringen kan komma att leda till nya, positiva former för praktiken framöver, kanske är det något vi borde ha gjort för länge sen.
Linda Lundin kan inte förstå resonemanget Margareta Brattström för:
– Hur kan det bli mer tid till uppsatsen om man omdisponerar samma tid till tre dagar i veckan? Denna ”levande koppling” som eftersträvas kan inte räknas i timmar. Jag står fast vid att vinsterna är små men förlusterna stora med det nya systemet, säger hon.
nbsp;
