Universitetet - så funkar det: del 1 Organisationen är stor och komplex

Högst upp i universitets ledning finns universitetets styrelse, konsistoriet. nbsp;
– Konsistoriet fattar beslut om universitetets interna organisation, berättar Ann Fust, universitetsdirektör och därmed chef för universitetsförvaltningen.
Styrelsen ansvarar inför regeringen och ser till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande föreskrifter, samt att universitetet använder statens pengar på bästa sätt. Majoriteten av styrelseledamöterna är externa, det vill säga att de saknar direkt koppling till universitetets verksamhet, och utses av regeringen. För närvarande är Hans Dalborg konsistoriets ordförande och Anna Ekström vice ordförande, medan bland andra Kungliga operans chef Birgitta Svendén och
Läkemedelsverkets generaldirektör Christina Åkerman nbsp;sitter som ledamöter. Även lärarkåren och studenterna finns representerade, med tre ledamöter vardera.

Under konsistoriet står rektor, myndighetens chef, som är den som har det yttersta ansvaret för den löpande verksamheten. nbsp;
– Rektor har det övergripande ansvaret. Vicerektorerna, överbibliotekarien och jag rapporterar till rektor om vårt arbete, säger universitetsdirektören Ann Fust. nbsp;
Rektor får också stöd i sitt arbete av ledningsrådet, som förutom rektor består av prorektor, vicerektorerna, universitetsdirektören och tre studentrepresentanter. Rådet fattar inga beslut, men samråder med rektor i viktigare principiella och strategiska frågor. nbsp;

Prorektor är rektors ställföreträdare och universitetets vice-chef. Den första januari tillträdde Anders Malmberg som ny prorektor för Uppsala universitet, samtidigt som Eva Åkesson tillträdde som rektor. nbsp;
Universitetets verksamhet är uppdelad på tre vetenskapsområden: humaniora och samhällsvetenskap (humsam), medicin och farmaci (medfarm), samt teknik och naturvetenskap (teknat). Varje vetenskapsområde leds av en vicerektor och en områdesnämnd, där både studenter och lärare finns representerade. Organisationen med vetenskapsområden inrättades av Bo Sundqvist, rektor för Uppsala universitet 1997–2006. nbsp;
– Tanken var att skapa en stabil organisation som kunde klara svängningar och samarbeta över de vetenskapliga gränserna, säger Ann Fust.
I områdesnämndernas uppgifter ingår bland annat att ha det övergripande ansvaret för verksamheten – forskning och utbildning, samt att besluta om upplägg, genomförande och kvalitet i utbildning och forskning. Nämnderna ska också besluta om inrättande eller avveckling av forskarutbildningsämnen och lämna förslag till rektor om inrättande av utbildningsprogram. Områdesnämnderna bestämmer också hur stor del av områdets budget som ska gå till varje fakultet respektive institution. nbsp;

Vetenskapsområdena är organiserade i fakulteter, vilka i sin tur är uppdelade i institutioner. nbsp;
– Inom humsam har fakultetsnämderna, fakultetens beslutande organ, övertagit vissa av de uppgifter som ligger hos de båda andra vetenskapsområdenas områdesnämnder, berättar Ann Fust. nbsp;
Inom humsam är det till exempel fakulteterna, inte områdesnämnden, som ger förslag på utbildningsprogram och fattar beslut om forskarutbildningsämnen. nbsp;
Inom vetenskapsområdena för medfarm och teknat är områdesnämnderna även fakultetsnämnder. Medfarm består av två fakulteter (medicin och farmaci), vilka båda leds av en dekan. Inom teknat, där vetenskapsområdet består av bara en fakultet, är områdesnämndens ordförande även dekan. nbsp;

Universitetets verksamhet och konsistoriets handlingsutrymme styrs av regeringens budgetproposition och regleringsbrev. Utifrån dessa beslutar konsistoriet om den årliga verksamhetsplanen (VP). Både förvaltningen och vetenskapsområdena bidrar med underlag för besluten, samtidigt som varje organ också har sin egen verksamhetsplan.
– Det är en process som går både nerifrån och upp och uppifrån och ner. När VP:n är klar fattas beslut om budget för vetenskapsområden, fakulteter och institutioner, berättar Ann Fust. nbsp;
Hon menar att Uppsala universitet är en stor och komplex organisation, men att arbetet är väldigt delegerat.
– Mycket ansvar ligger på vetenskapsområden, fakulteter och institutioner. nbsp;
För att följa upp arbetet med verksamhetsplanen har rektor stöd av ett ledningsråd bestående av prorektor, de tre vicerektorerna, universitetsdirektören och tre studentrepresentanter. Rådet fattar inga beslut, men träffas en gång i veckan för att samråda med rektor i viktigare principiella och strategiska frågor. nbsp;
Rektor bistås även av rektorsråd, personer med uppdrag inom vissa fokusfrågor. Hur många de är och vilka frågor de fokuserar på varierar, just nu finns fyra rektorsråd: för kultur och traditioner, för kvalitetsfrågor, för IT och för jämställdhet.
– Flera av råden backas upp av kommittéer, säger Ann Fust och nämner jämställdhetskommittén som exempel. nbsp;

Eftersom det är institutionerna som bedriver verksamheten och således organiserar både utbildning och forskning är det i första hand dem studenterna kommer i kontakt med. Varje institution leds av en prefekt och en institutionsstyrelse. Prefekten ska verka för att forskning och utbildning håller hög kvalitet, samt för att institutionens samverkan med samhället främjas.
Även inom universitetsförvaltningen finns flera enheter som berör studenterna. Studentavdelningen (tidigare Studerandebyrån), där internationella kansliet utgör en av underavdelningarna, är kanske den del av universitetsförvaltningen som flest studenter kommer i kontakt med, men det finns också andra avdelningar som arbetar nära studenterna. Enheten för pedagogisk utveckling, ekonomiavdelningen och Uppsala learning lab/studentportalen, till exempel, tillhör alla universitetsförvaltningen. Det gör även personalavdelningen, dit enheten för lika villkor hör. nbsp;
– De arbetar med arbetsmiljöfrågor för både anställda och studenter, säger Ann Fust. nbsp;

nbsp;