Naturvetaren om tio år

Hur ser naturvetenskapliga utbildningar ut i framtiden, vad förväntas en naturvetare kunna och vad är egentligen en naturvetare – den typen av frågor diskuterade panelen.
– Under de senaste 30 åren har det inte skett några större förändringar inom de naturvetenskapliga utbildningarna, så själva stommen tror jag inte kommer att förändras så mycket inom de närmaste tio åren, börjar Jan Davidsson, från naturvetenskapliga utbildningsnämnden. Däremot tror jag att det kommer att komma in alltmer it i undervisningen.

Maria Teräs från fackförbundet Naturvetarna är inne på samma linje. Hon hoppas även på en tydligare koppling till arbetslivet.
– För en naturvetare är tiden till första jobbet ofta väldigt lång, och det är förstås frustrerande. Men har du väl fått in en fot någonstans brukar det gå bra. Jag hoppas att arbetslivsanknytningen i utbildningen blir lika självklar som forskningsanknytningen i framtiden.

– Vad ska jag svara när bekanta frågar mig vad en naturvetare egentligen är, frågar en student i publiken, som läser fysik.

Paneldeltagaren Magnus Eriksson, riskanalytiker på Time Finans och tidigare utbildningsansvarig på UTN, tycker inte man nödvändigtvis behöver presentera sig som naturvetare. Istället föreslår han att man lyfter fram det man har specialkunskaper i – nbsp;finansiell matematik, eller vad det nu kan vara.

Att visa upp sig själv och vad man kan – och att sedan kunna förmedla sina kunskaper till kollegor och allmänhet – lyfts av alla paneldeltagare fram som något som är viktigt för naturvetaren i framtiden.

När panelen, mot slutet, får uppdraget att beskriva en naturvetare med tre ord dyker ”analytiskt” upp hos alla fem. ”Driven” är ett annat, liksom ”ett vetenskapligt förhållningssätt”.
– Framtidens naturvetare är en analytisk specialist som kan kommunicera sina färdigheter för allmänheten, och som har en bred grund att stå på. Har jag summerat panelen rätt? avslutar kvällens moderator Robert Malmgren, tidigare styrelseledamot i UTN.

nbsp;