SciLifeLab samlar modern teknik inom livsvetenskaperna.
Foto: Mikael Wallerstedt

Söker svaren på molekylär nivå


Forskarna inom den strategiska forskningssatsningen Science for Life Laboratory vill förstå, diagnostisera och bota sjukdomar på det molekylära planet. Med hjälp av en gemensam och avancerad maskinpark kan de nu använda den senaste tekniken för att komma framåt.

Uppsala universitet fick ta del av det ena av regeringens två strategiska forskningsanslag inom området molekylär biovetenskap när de utlystes 2009. Sedan dess har det gått snabbt framåt. I likhet med Kungliga tekniska högskolan, som tillsammans med Stockholms universitet och Karolinska institutet fick det andra anslaget, driver de det som kommit att kallas Science for Life Laboratory (SciLifeLab). Två separata, men ändå sammanknutna centra för forskning kring sjukdomar.
– Vi jobbar mycket tillsammans med Stockholm, det är av nationellt intresse att SciLifeLab blir ett starkt säte för forskningen kring livsvetenskaperna, säger föreståndaren Maria Sörby.
I slutet av januari var det dags för en av de två årliga SciLifeLab-dagarna i Uppsala och nytt för i år var att universitetet bjudit in företrädare för andra lärosäten samt forskare från olika myndigheter, bland andra Läkemedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut.

Syftet med en del av den forskning som bedrivs är att förklara vad som händer på molekylplanet när människor blir sjuka. De involverade forskarna använder sig av nya tekniker och instrument för att bland annat studera patientprover från de stora biobanker som finns i Norden. Det man letar efter är riskfaktorer, biomarkörer och molekylära mekanismer som ligger bakom sjukdomarna. Förhoppningen är att kunna diagnostisera tidigt, erbjuda individanpassad behandling och identifiera nya läkemedelsmål framöver.
– Vi bygger ihop den väldigt högteknologiska delen som behövs inom SciLifeLab. De senaste åren har det skett en enorm teknikrevolution inom området och varje enskild forskargrupp kan inte köpa in egna maskiner och instrument. Det som sker i SciLifeLab är att forskare inom hela det livsvetenskapliga området kan samlas kring tekniken och mötas över ämnesgränserna, säger Maria Sörby och fortsätter:
– Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara handlar om tekniken utan även om forskarna inom de olika disciplinerna. Det handlar om en korsbefruktning av kunskap, och den community som nu byggs upp har en enorm potential vad gäller nya samarbeten.

Under mötet slog SciLifeLab ett extra slag för bioinformatikerna som analyserar de stora mängder data som de nya analysteknikerna ger upphov till.
– Vi ville visa vad man kan jobba med och hur viktigt forskningsfältet är. Vi bjöd in den kursansvarige för att informera om masterprogrammet i bioinformatik, samt fackförbundet Naturvetarna eftersom vi har svårt att rekrytera studenter.
En viktig del av uppdraget är att arbeta nära industrin, förklarar Maria Sörby. I Uppsala har man utvecklat ett koncept som kallas AIM-days. Konceptet bygger på att företag skickar in frågor, och sedan skapas workshops, där intresserade forskare diskuterar de olika frågeställningarna. Idag finns cirka 800 forskare med i communityn, allt från ingenjörer och matematiker till evolutionsbiologer, farmakologer och läkare. SciLifeLab medverkar i flera utbildningar för att undervisa studenter i nya tekniker och hur de används i olika forskningsprojekt.
– Studenterna får möjlighet att se spetsteknikerna och hur de används i verkligheten. Läroböcker blir gamla rätt fort inom det här fältet.


Annons

Annons

Läs mer

2024-11-04 13:29
När anmälan stängdes den 15 oktober hade drygt fem procent mer, eller knappt 13 000 personer fler, sökt till…
2024-10-30 09:48
Studentkåren Rindi, ansluten till Uppsala universitets Campus Gotland, står för närvarande utan ordinarie ordförande -…
2024-10-22 13:02
Många prefekter tillträder sina roller innan de är färdiga med prefektprogrammet - och upplever bristande undervisning i…