Digitaliserat kulturarv


Kulturarvssamlingarna på Uppsala universitetsbibliotek är omfattande. Genom att digitalisera materialet hoppas man locka studenter och andra att dyka djupare in i arkiven – och samtidigt bidra till forskningen.

Sedan några år tillbaka pågår ett omfattande arbete med att digitalisera Uppsala universitets kulturarvssamlingar. Projektet är ett samarbete med universitetsbiblioteket i Lund, och tanken är att även andra bibliotek ska kunna använda sig av samma system. nbsp;
– Det digitala systemet, Alvin, som vi bygger just nu ska kunna ta emot alla typer av specialsamlingar, säger Per Cullhed, förste konservator vid universitetsbiblioteket i Uppsala. nbsp;
Alvin står för Archive and Libraries Virtual Image Network. Även om flera steg i processen kvarstår kan man redan nu söka efter bilder i universitetsbibliotekets arkiv. Första delen i projektet kallas just Bildsök och går ut på att göra gamla kartor och bilder tillgängliga för allmänheten. I projektet har 12 thinsp;000 handteckningar ur bibliotekens samlingar skannats in i så bra kvalitet att det går att zooma in och titta på detaljer. Bilderna får inte publiceras utan tillstånd, men kan användas i undervisningen. nbsp;
– Man får gärna ta bilder och lägga in i sin powerpoint, säger Per Cullhed. nbsp; nbsp;

Andra delen i projektet, som kommer att lanseras på en konferens i Uppsala den 28 mars, kallas ProBok. Det står för provenienser och bokband. I bibliotekens databaser finns vanligtvis information om en boks titel, utgivningsdatum, författare och förlag. För äldre böcker kan det även vara intressant att veta vem som har tryckt en specifik bok, vilka som har ägt den tidigare och inte minst hur boken ser ut. Allt det kan man få reda på genom en enkel sökning i ProBok. nbsp;
En bok av Hippocrates som finns i bibliotekets samlingar har till exempel ägts av Andreas Vesalius. På första sidan kan man inte bara läsa hans namnteckning, utan också se att han strukit över namnet på en av författarna – en av hans värsta meningsmotståndare. nbsp;
– Det är en typisk sådan sak som har varit svår att söka på men som nu gjorts möjlig, säger Per Cullhed. nbsp;
Enligt Per Cullhed har den här typen av information länge intresserat forskare inom till exempel vetenskapshistoria och litteratursociologi.

Att digitalisera information som finns om en viss bok kan också vara ett sätt att bevara kunskapen för framtiden. Per Cullhed illustrerar det genom att plocka fram en kopia på ett handskrivet papper som beskriver en viss publikation. nbsp;
– Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med det här när jag går i pension, säger han.
Vid lanseringen kommer ProBok-databasen att innehålla omkring 800 titlar, hälften från Lund och hälften från Uppsala. nbsp;

Nästa steg i digitaliseringsprojektet går under namnet ArkA-D, vilket står för arkiv a till d. Tanken är att i fyra steg (a, b, c, d) lagra information även om andra typer av dokument, till exempel personarkiv. Universitetsbiblioteket får med jämna mellanrum in korrespondenser och anteckningsböcker från forskare och andra mer eller mindre kända personer. nbsp;
– Det vore intressant att kunna lägga in sådant material digitalt, säger Per Cullhed och tillägger att den här utökade katalogiseringen gör biblioteken till något annat än de varit tidigare. Istället för att bara ta emot färdigt material kan de nu även bidra till publiceringen.
I det första steget av ArkA-D registreras att ett visst material finns. I det andra digitaliseras allt material och i det tredje skrivs information om varje enskild bild och text in i systemet, vilket gör informationen sökbar. I det fjärde och sista steget är tanken att använda sig av crowd sourcing för att utöka informationen om det befintliga materialet. nbsp;
– Jag kan tänka mig att inte minst studenter kan vara till bra hjälp där, säger Per Cullhed.
Det kan till exempel vara studenter i latin som översätter texter till svenska.
– Vi tänker oss också att forskargrupper ska kunna gå in och titta och kanske inte bara transkribera eller översätta en text utan även lämna kommentarer, säger Per Cullhed. nbsp;

De nya databaserna ger alla studenter som arbetar med en specialuppgift eller ett examensarbete möjlighet att se vad som finns i bibliotekens samlingar direkt på sin egen dator. Sedan kan de, om de är intresserade, ta sig till Carolina Rediviva för att titta på originalet. nbsp;
– Det är ju sådana här funktioner som kulturarvsbiblioteken behöver. Det är en viktig del i det digitala bevarandet, säger Per Cullhed, som jämför den nuvarande utvecklingen med den ”publiceringsrevolution” som uppstod när Johannes Gutenberg började trycka böcker på 1400-talet. nbsp;


Annons

Annons

Läs mer

2024-11-04 13:29
När anmälan stängdes den 15 oktober hade drygt fem procent mer, eller knappt 13 000 personer fler, sökt till…
2024-10-30 09:48
Studentkåren Rindi, ansluten till Uppsala universitets Campus Gotland, står för närvarande utan ordinarie ordförande -…
2024-10-22 13:02
Många prefekter tillträder sina roller innan de är färdiga med prefektprogrammet - och upplever bristande undervisning i…