På bostadsfronten intet nytt
nbsp;
nbsp;
Bara i Uppsala fattas 4 thinsp;000 studentbostäder, enligt Uppsala studentkår. Byggandet av studentbostäder har minskat under den senaste tioårsperioden samtidigt som de unga blivit fler. Bostadsminister Stefan Attefall lyfter i sin presentation från hearingen i februari att läget blev akut i höstas, dels på grund av de stigande ungdomskullarna och dels på grund av den generella bostadsbristen. Lennart Sjögren utsågs under hösten för att utreda bostadssituationen för landets studenter, men hans rapport innehåller inte mycket nytt, menar kåren.
– Den blev inte så vass som vi hade hoppats. Vad regeringen säger är att den tycker att alla inblandade parter – kommuner, byggföretag och andra aktörer på bostadsmarknaden – ska ta krafttag, men tänker själv inte bidra så mycket. Det gör mig besviken. Rapporten är snudd på meningslös, säger Lars Niska, vice ordförande på Uppsala studentkår.
Branschorganisationen Studentbostadsföretagen kom med ett eget åtgärdsprogram i anslutning till socialdepartementets rapport eftersom man inte tyckte att förslagen i departementsrapporten räckte för att få studentbostadsmarknaden på fötter igen. Förslagen om bättre samarbete på regional och kommunal nivå, samt större möjligheter för lärosäten och Akademiska hus att engagera sig i studentbostadsfrågan ansågs bra, men otillräckliga. nbsp;
– Studentbostäder bidrar till att möjliggöra högre studier och branschen efterfrågar därför en tätare sammankoppling av studieplatser och studentbostäder, säger Studentbostadsföretagens generalsekreterare Martin Johansson i ett pressmeddelande.
Studentbostadsföretagen vill också ha bättre prognoser av antalet framtida studenter och en slopad fastighetsavgift, något som även Uppsala studentkår arbetar för. Just nu gör kåren tillsammans med kommunen, Uppsala universitet, SLU och det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem en bostadsmarknadsanalys. Analysen ska ge svar på hur många bostäder som behövs framöver och vilken typ av bostäder som efterfrågas. Utöver den gemensamma bostadsmarknadsanalysen planerar kåren att även göra en egen undersökning av hur studenterna vill bo.
– Vi vill bli säkra på vad studenterna vill ha, så att vi sedan kan driva deras sak, säger Lars Niska.
Stefan Attefall tar i sin presentation upp att man infört lättnader i byggreglerna för studentrum för att underlätta situationen. Men idag byggs i stort sett inga korridorrum för studenter, eftersom den typen av boende inte längre efterfrågas.
– På Studentstadens hemsida kan man se en tendens – efterfrågan på lägenheter är betydligt större än efterfrågan på rum. Sedan är det en mer komplicerad fråga än så. Det handlar inte bara om hur man vill bo, det handlar också om hur mycket man kan betala för sitt boende. Det viktigaste för oss är det byggs fler bostäder som studenter har råd med, säger Lars Niska.
Uppsala studentkår har sedan flera år en tät kontakt med universitetet, kommunen och bostadsföretagen i staden och driver tillsammans med kommunen kampanjen ”Hjälp en student”, som syftar till att få fler Uppsalabor att hyra ut en del av sin bostad.
– Det är inte en långsiktig lösning, och inte heller en lösning vi tycker är bra, men det löser problemet på kort sikt. Vi jobbar för att alla studenter ska få ett förstahandskontrakt, men det som behövs är att det från politiskt håll skapas förutsättningar. Det måste bli lönsamt för privata aktörer att bygga billiga hyresrätter – kommunala Uppsalahem kan inte ensamt ansvara för nybyggnationen av hyresrätter, säger Markus Jonegård, som är bostadsansvarig på kåren.
Uppsalahem har i dagsläget planer på att bygga 670 nya student- och ungdomsbostäder mellan 2011 och 2014, och varje år avsätter bolaget 20 lägenheter ur det befintliga beståndet till ungdomar.
– Sedan i höstas gör vi även löpande kontroller av studentbostäderna i Studentstaden. Enligt de senaste siffrorna har vi frigjort 160 bostäder av de 650 vi kontrollerat. Studentbostäderna ska vara till för studenter, säger Sara Westberg, affärsområdeschef på Uppsalahem.
Nybyggda bostäder riskerar att bli mycket dyra, och enligt Sveriges förenade studentkårer och Uppsala studentkår bör hyran inte uppgå till mer än en tredjedel av studiemedlet, alltså 2 thinsp;973 kronor om man utgår från dagens studiemedel på 8 thinsp;920 kronor. Redan idag ligger Uppsalahems nybyggda ettor i Ekonomikumparken på drygt 3 thinsp;900 kronor i månaden, alltså ungefär 44 procent av det totala studiemedlet.
– Det är klart att det skiljer mellan begagnat och nytt. Det kostar mer att bo i nyproduktion. Vi arbetar utifrån förutsättningen att den årliga hyran inte ska överstiga 50 thinsp;000 kronor – det är en slags övre smärtgräns, säger Sara Westberg.
nbsp;
nbsp;
