”En samlad studentröst finns inte idag”
I slutet av förra året bildade Uppsala studentkår en sektion på den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, teknat. Under måndagens visionskväll presenterade Johan Wikander, ordförande för UTN, Fredrik Härlin, studiebevakare på teknat, och Martin Västermark, ledamot i UTNs styrelse, delar av den utredning som Uppsala studentkår låtit göra kring möjligheterna för bildandet av teknatsektionen. I utredningen framkommer bland annat att studenter på teknat tycker att Uppsala studentkår har bra tyngd och kan påverka rektor, men när det gäller studiebevakningen tycker majoriteten att Uppsala studentkår inte lyckas representera teknat.
Martin Västermark berättar hur UTN:s styrelse i dagsläget ser på sektionaliseringen, och varför Uppsala teknolog- och naturvetarkår – som trots namnet inte är en kår utan en intresseförening – så hårt driver frågan om att bli en formell kår.
– Vi ser inte hur en sektionalisering kan lösa de problem som finns idag. Bollen ligger hos Uppsala studentkår att komma på något konstruktivt och kreativt, säger han.
Ett kårerkännande skulle innebära att UTN får representera teknatstudenterna till hundra procent. Det skulle också innebära att teknatstudenterna får makten över sitt inflytande på universitetet istället för att den ligger hos kårpartierna – något som sektionsalternativet inte erbjuder, enligt Johan Wikander.
– Det handlar om att teknatstudenter ska få ett långsiktigt inflytande över sin utbildning. Vi tycker att det är viktigt med en stark, samlad studentröst, men den existerar inte idag eftersom teknatstudenterna – som tillhör en tredjedel av universitetet – står utanför, börjar Johan.
– Om UTN skulle bli en formell kår så kommer man såklart att samarbeta med de andra kårerna. UTN är en stor organisation som rymmer mycket engagemang och tillsammans kan vi göra studentrösten starkare, fortsätter han.
Under visionskvällen går Johan Wikander igenom UTN:s historia. 2003 gjordes exempelvis en studentomröstning där teknatstudenter fick svara på frågan om de tycker att UTN ska bli en fristående formell studentkår eller inte (Något som tycks vara på gång igen, http://www.ergo.nu/nyheter/20120320-utn-fr C3 A5gan-i-fokus) Resultatet: 69 procent röstade nej.
– UTN var egentligen inte riktigt mogen då, organisationen hade funnits i knappt ett år. Efter det resultatet låg kårfrågan lite på is, och man satsade istället på att bygga upp UTNs organisation, säger Johan Wikander.
Han berättar vidare om hur UTN senare framställde en kravlista för ett eventuellt sektionsbildande, och 2008 arbetade UTN och Uppsala studentkår fram ett sektionsavstal som båda parter kunde godta. Men när kårobligatoriet avskaffades 2010 svängde UTN och menade att sektionsbildandet inte är optimalt – det är osäkert att vara en del av Uppsala studentkår eftersom den riskerar att tappa medlemmar när kårobligatoriet faller. Istället började man utreda frågan om att bli en formell kår. 2010 ansökte UTN om kårstatus, men fick avslag. Uppsala studentkår ansåg emellertid att en enad kår är bättre.
Johan Wikander ställer sig negativ till den urvalsprocess som avgör om en sammanslutning får kårstatus eller inte. nbsp;
– Dagens kriterium för att bilda kår ger alldeles för mycket makt till universitetet. Studenterna bör själva välja vilken som ska representera dem, säger han, och menar att mäta medlemstal riskerar att leda till något slags medlemskrig mellan kårerna.
– Det gynnar varken studenterna eller ett framtida samarbete, säger han.
VAD ÄR EN SEKTION?
Sektionerna (7 st) är lokala delar av Uppsala studentkår som styrs av sektionsråd som är ansvariga för studiebevakning och studentmedverkan på lokal nivå. De är baserade på fakulteter och campus. Själva grundtanken med sektionaliseringen är att kåren ska komma närmare studenterna, och syftet är att behålla medlemmar efter kårobligatoriets fall.
HUR BILDAS EN KÅR?
De sammanslutningar som vill få kårstatus skickar in en ansökan. Uppsala universitets konsistorium utser sedan – med urvalskriterium om störst antal medlemmar i förhållande till antal studenter – vilka sammanslutningar som får ställning som studentkår för studenterna.