Årets forsränning lockar rekordmånga till ån

Två block cellplast, spik, plankor och målarfärg. Av dessa material har Uppsalas studenter i årtionden tillverkat flottar i alla möjliga skepnader för att på sista april ränna nerför Fyrisån – ett evenemang som lockar omkring 40 000 åskådare.
– Förra året var det några studenter som byggde en grävskopa av cellplasten, där själva skopan var rörlig. Det var häftigt, minns civilingenjörsstudenten Simon Gustafsson, som då var en av de 200 volontärer som årligen arbetar på valborg och som ser till att forsränningen med tillhörande forsfestival genomförs.
I år axlar istället Simon rollen som forskarl, vilket innebär att han har huvudansvaret för forsränningen och leder planeringsarbetet, tillsammans med den så kallade forsränningskommittén. Sedan november i fjol har han och de 23 studenterna i kommittén planerat inför valborg 2012.
– Man ska fira valborg i Uppsala, så är det bara. Forsränningen ingår i valborgskonceptet och det är en stark tradition som Uppsala teknolog- och naturvetarkår skapat, säger Simon Gustafsson.

Intresset för att vara med i forsränningen har i år varit rekordhögt – 120 flottar kommer att släppas ner i Fyrisån. Förra året var de 100 stycken. Studenter har i lag om fyra personer kunnat anmäla sig till forsränningen via internet. 60 av flottplatserna lottades sedan ut bland de lag som anmält sig.
– Vi fick in 60 anmälningar efter bara en halv minut, säger Simon, och tillägger att det även dök upp massvis med rännsugna studenter när övriga flottplatser lottades ut på en pubkväll på UTN:s föreningshus Uthgård. nbsp;
Ett vanligt missförstånd när det gäller forsränningen är att det bara är studenter som pluggar tekniska och naturvetenskapliga utbildningar som får delta. För att förtydliga att evenemanget riktar sig till alla studenter har forsränningskommittén satsat extra mycket tid på att visa upp sig ute på olika campus.
– Det verkar ha gett resultat, många blir förvånade och glada när vi förklarar att alla studenter har möjlighet att ränna.

Byggandet av flottarna startade en vecka innan valborg, den 24 april. Det datumet utgör också startskottet för den veckolånga forsfestivalen, en slags uppladdning inför forsränningen, där alla – studenter och andra – har möjlighet att äta och dricka gott, delta i aktiviteter som sumofotboll, och se artistuppträdanden.
– Från början var tanken att de som byggde flottarna skulle ha möjlighet att äta och ha roligt i anslutning till byggandet, men numera är alla välkomna till festivalområdet vid Ångström, förklarar Simon.
Han berättar att flera av studenterna som deltar i forsränningen har gått och grunnat och gjort ritningar långt innan själva flottbyggandet startat, andra kommer till byggplatsen mer oförberedda för att ”liksom se vad det blir”. Lutande tornet i Pisa, en prinsesstårta och en mexikansk hatt är exempel på vad cellplasten resulterat i tidigare år. Det är tillåtet att förvandla flotten till vad som helst, men inom moraliska gränser.
– Kravet är också att allting som finns på flotten ska flyta och det får inte finnas några vassa föremål. En stadig ram runt flotten – så det går smidigt att dra upp den ur forsen vid målgång – är viktigt.
Klockan 10 den sista april släpps så flottarna ned, med tjugo sekunders mellanrum, i Fyrisåns vatten, vilket brukar vara omkring 4–8 grader varmt.
– Innan flottarna sänks ned blir de kontrollerade och godkända av forsränningskommitténs säkerhetsansvariga, berättar Simon.
För säkerhets skull finns 30 grodmän i närheten av Fyrisån som är beredda att hoppa i när flottarna välter – det är det många som gör – och dra upp blöta studenter. Alla som ränner ska också vara nyktra, stickprovskontroller där studenter får blåsa i alkomätare förekommer.

Även om rektor kommer utse sin favoritflotte så är poängen med att ränna ner för Fyrisån – från Eddaspången via Kvarnfallet och vidare mot Islandsfallet – att ha roligt, inte att vinna något pris.
– Jag var med och rände för två år sedan och vår flotte, Pink lady, en rosa amerikanare, klarade sig faktiskt till Kvarnfallet, sedan bröts den på mitten av allt vatten, säger Simon, som över den obligatoriska våtdräkten var klädd i rosa pikétröja. Musikalfilmen ”Grease” var nämligen temat.
När studenterna ränt färdigt – vid halv tolv – spolar de av sig åvattnet och byter om på Friskis och Svettis.
– Sedan är de redo för resten av valborg, säger Simon och ler stort.
För forskarlen och de andra 23 i forsränningskommittén har arbetsdagen då bara börjat:
– Att plocka upp cellplast ur ån är ganska tidskrävande, förklarar han, men framhåller att engagemanget i forsränningen varit bland det bästa han gjort i sitt liv.
– Jag har lärt mig väldigt mycket och vi i kommittén har blivit otroligt tajta. Det tar tid att driva ett sådant här projekt, men så länge man planerar så går det bra att kombinera det med studierna.

nbsp;