Universitetet – så funkar det. Del 4 Studenträttigheter: En snårskog av rättigheter

Det finns många dokument som slår fast studenternas rättigheter i olika situationer och det kan vara ett svårt jobb att hålla reda på dem, det håller Karin Apelgren, chef för studentavdelningen vid Uppsala universitet, med om. nbsp;
– Om man ska nysta uppifrån kan man säga att grundläggande rättigheter regleras i högskolelagen, säger hon. nbsp;
Högskolelagen gäller alla lärosäten för högre utbildning. Förutom att lagen beskriver förväntningarna på själva universitetet ingår några paragrafer om vad studenterna kan vänta sig av studierna. Lagen slår bland annat fast att utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, lösa problem, samt söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. Det står också att studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen, samt att högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i utvecklingsarbetet. nbsp;
– Starkare rättigheter än de i lagen finns ju inte, dem skulle aldrig en högskola kunna ifrågasätta, säger Karin Apelgren.
Lagen föreskriver också vilka skäl som kan finnas för avstängning av en student – psykisk störning, missbruk eller allvarlig brottslighet som kan innebära fara för andra, samt vilka regler som gäller för en studentkår. nbsp;

Även högskoleförordningen tar upp bestämmelser som rör studenternas situation. Där framgår att det är högskolornas ansvar att studenterna har tillgång till hälsovård, stöd i studiesituationen, samt en god studiemiljö. Den slår också fast att studenterna ska ha tillgång till studievägledning och yrkesorientering, samt att det ska finnas kurs- och utbildningsplaner för den undervisning som ges vid landets lärosäten. nbsp;
Högskolelagen och högskoleförordningen, som reglerar studenters situation, är desamma för alla högskolor och universitet.
– Sedan gäller förstås arbetsmiljö- och diskrimineringslagstiftningen som gäller för anställda även för studenter, säger Karin Apelgren. nbsp;
I Uppsala finns också lokala regler och riktlinjer. Dokumentet ”Mål och strategier för Uppsala universitet” sätter upp grundläggande riktlinjer för universitetets verksamhet. Där står bland annat att utbildningen vid universitetet ska ”främja självständigt och kritiskt tänkande, personlig utveckling samt ett starkt studentengagemang”. nbsp;
– De kan tyckas vara väldigt övergripande och ibland upplevas som floskler, men är viktiga eftersom de visar på de viljeyttringar som finns från universitetets sida, säger Karin Apelgren. nbsp;

Det finns även flera mer specifika program och policydokument som reglerar studenternas vardag. Karin Apelgren lyfter särskilt två av dessa: ”Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor” och ”Pedagogiska programmet”.
Det första kom till 1996 efter en begäran från Uppsala studentkår. Där har man försökt samla sådant som inte finns reglerat någon annanstans. Det handlar bland annat om fysisk och psykosocial arbetsmiljö, examination och studentinflytande. nbsp;

Pedagogiska programmet är nyare, det fastslogs av rektor i maj 2008. nbsp;
– Det är ett dokument som jag tror att få studenter känner till men som är väldigt bra, säger Karin Apelgren, som själv var med och tog fram det. nbsp;
Programmet har undertiteln ”Riktlinjer för pedagogisk verksamhet och utveckling”, och genom hela dokumentet specificeras dels universitetets och de undervisande lärarnas roll, dels studenternas roll för att upprätthålla kvaliteten i undervisningen. nbsp;
– Genom det här dokumentet kan studenterna se att de till exempel har ett ansvar att säga till när de inte hänger med på föreläsningarna. Ömsesidigheten är bra för kvaliteten. nbsp;
Universitetets jämlikhetsplan, mångfaldsplan och kvalitetsprogrammet är andra exempel på bestämmelser som reglerar studenternas situation. Det kan tyckas vara en hel vetenskap bara att känna till vilka dokument som finns, men Karin Apelgren anser inte att det behöver vara något problem för studenterna.
– Jag tror inte att våra medarbetare sitter och läser igenom alla de här dokumenten heller, men om man vill driva en specifik fråga kan det vara bra att veta att de finns. Dessutom står det en hel del i den guide som vi skickar ut till alla nya studenter, det är en slags vardagsguide till studenternas rättigheter. nbsp;

Något som är unikt för Uppsala är de båda betygsombudsmännen. En student som anser sig ha fått ett felaktigt betyg kan vända sig till dessa med en anmälan. Enligt Karin Apelgren händer det bara en handfull gånger per termin, men att möjligheten finns gör systemet mer rättsäkert för studenterna. nbsp;
– Betygsombudsmännen har inte själva rätten att ompröva ett betyg, men de ska göra en utredning och hjälpa till i diskussionen med lärare och institution. Ofta handlar det om otydlighet från institutionens sida. Det är inte alltid den anmälande studenten blir nöjd, men det ger oftast upphov till rekommendationer kring hur institutionen kan göra för att undvika att det händer igen.
Enligt Karin Apelgren har andra universitet visat intresse för det regelverk som finns vid Uppsala universitet, framför allt pedagogiska programmet och det sätt på vilket studenternas roll tydliggörs där.
– Kombinationen av pedagogiska programmet och de universitetsövergripande riktlinjerna borde göra det ganska lätt för studenterna i Uppsala att veta vad som gäller. nbsp;
Rektor har det yttersta ansvaret för att lagar och regler efterlevs, men i praktiken ligger mycket av ansvaret för vad som sker på de olika utbildningarna hos respektive fakultetsnämnd. Dessutom finns ett antal andra instanser, inte minst institutionernas egna styrelser och prefekter, som ska kontrollera att studenternas rättigheter tillgodoses.
– Universitetet och studenterna har ju ett gemensamt intresse av att göra utbildningen så bra som möjligt, säger Karin Apelgren.
Därmed kan en del av studenternas rättigheter även ses som skyldigheter. Till exempel att hålla sig informerade om hur utbildningen ges och att påtala när något inte fungerar.
– Universitetet kan ju inte gissa vad studenterna vill och kan, säger Karin Apelgren och menar att det är viktigt att studenterna själva engagerar sig för att driva på utvecklingen. Hon fortsätter: nbsp;
– Jag vet inte om man kan kalla det för en skyldighet, men det är ett starkt önskemål.

nbsp;