Högskoleverket: Bristande kvalitet på utbildningarna

Två av de 16 utbildningar vid Uppsala universitet som ingick i den första utvärderingsomgången fick omdömet bristande kvalitet: kandidatprogrammet i medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) samt magisterprogrammet i journalistik. Det innebär att institutionen för informatik och media, där båda utbildningarna ges, har ett år på sig att rätta till de brister som Högskoleverket pekat ut, annars riskerar de att förlora rätten att utfärda de aktuella examina. nbsp;
– MKV hade brister på ett par punkter, de är ganska enkla att reda ut. Journalistiken fick kritik på alla punkter. Vår journalistikutbildning är praktiskt inriktad – Högskoleverket är kritiska till att vi inte har kopplingen mellan teori och praktik, säger Christian Christensen, professor vid institutionen för informatik och media.
Han säger att institutionen tar kritiken på allvar, men tror inte att det ska vara något problem att åtgärda bristerna. nbsp;
– Det handlar inte om brist på kunskap vid institutionen, men det kanske kan vara viktigt för oss att tänka till och fundera kring hur vi definierar vår kärnverksamhet, säger han. nbsp;

Utbildningarna i Uppsala var inte de enda inom medieområdet som fick kritik – omkring 30 procent av utbildningarna inom MKV fick det lägsta omdömet, inom journalistik var det 50 procent. nbsp;
– Det ingår inte i vårt uppdrag att spekulera kring varför det ser ut så här, säger Viveka Persson, projektledare vid Högskoleverket, men nämner samtidigt att journalistik som ämne har en mer praktisk historia medan högskolelagen föreskriver att alla utbildningar ska vila på en vetenskaplig grund. nbsp;
Av just den anledningen är Martin Landahl, kursansvarig för magisterprogrammet i journalistik, inte förvånad över kritiken.
– Det vore mycket värre om studenterna var missnöjda. Utbildningen finns till för dem, inte för mig och inte för Högskoleverket, säger han och påpekar att det viktigaste är att göra journalister av akademiker och att göra dem anställningsbara, något som han upplever att utbildningen lyckas med. nbsp;
– I år hade vi fler ansökningar än någonsin, 202 sökande till 30 platser. De som söker gör det för att de har hört att kursen är bra, så något måste vi ju göra rätt, säger Martin Landahl.

Högskoleverket har i uppdrag att granska och utvärdera Sveriges högskoleutbildningar. Tidigare har man tittat på hur utbildningarna ges, men från och med årets utvärderingar ligger fokus på studenternas resultat och hur väl det motsvarar examenskraven i högskolelagen. Resultaten mäts i första hand genom studenternas examensarbeten, men eftersom det inte alltid går att utläsa hur väl målen för utbildningen uppfylls genom dessa har utvärderingsgrupperna även tittat på lärosätenas egna självvärderingar.
– Det här nya systemet mäter framför allt vad studenterna kan vid slutet av sin utbildning, det skiljer sig från tidigare då man fokuserade på lärarresurser och vilka processer man hade vid lärosätena för att bedriva eget kvalitetsarbete, säger Viveka Persson.

Det nya utvärderingssystemet har fått kritik, bland annat från Sveriges universitets- och högskoleförbund, som menar att utvärderingarna inte stämmer överens med den gemensamma standard som gäller inom Europa, något som riskerar att sänka förtroendet för svensk högre utbildning. nbsp;

Institutionen för informatik och media arbetar nu med att ta fram en handlingsplan för hur problemen ska rättas till – hur man bakar in teorin i den praktiska utbildningen och hur man sedan visar resultaten i slutarbetet. nbsp;